- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
252

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - (Om Augsburgska bekännelsens tjugonde artikel)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

AUGSBURGSKA - BEKÄNNELSENS APOLOGI.

icke sky någon fara. Och du, hvem du än må vara, som
instämmer i vår bekännelse, låt dig icke öfvervinnas af det onda, utan
gå det frimodigt till mötes, då våra motståndare söka genom
hotelser, marter och lifsstraff rycka ifrån dig en så stor tröst,
hvilken här för hela kyrkan är framställd i denna artikel. För
den, som söker, skola i den heliga Skrift icke fattas vittnesbörd,
som styrka hans hjärta. Ty med hög röst, såsom man plägar
säga, ropar Paulus i Rom. 3: 24 f. och 4: 16 att synderna
förlåtas af nåd för Kristi skull. Därför säger han: Vi
rättfärdiggöras af tron, för att det skall vara af nåd, på det att löftet
må stå fast. Detta betyder, att om löftet berodde på våra
gärningar, så vore det icke att lita på. Om syndernas förlåtelse
skulle gifvas oss för våra gärningars skall, när kunde vi då
veta, at t vi erhållit den? När skulle ett ängsladt samvete kunna
finna en gärning, som det med visshet kunde veta vara
tillfyllest för att blidka Guds vrede? Men om hela denna sak
hafva vi förut talat, och vi hänvisa läsaren till de där anförda
vittnesbörden. Yi vilja icke härom vidare tvista med våra
motståndare, men vår förtrytelse har här framkallat ett
beklagande, att de verkligen uttryckligt kunnat säga sig ogilla
denna vår lära, att vi få syndernas förlåtelse icke för våra
gärningars skull, utan genom tron och af nåd för Kristi skull.

Våra motståndare tillägga äfven några bibelspråk, som
skola gifva stöd åt deras förkastelse af vår lära. Häraf kan
det löna mödan att anföra ett eller annat. De åberopa sig på
2 Petr. 1: 10: V inniäggen eder om att göra eder kallelse fast
o. s. v. Du ser häraf, läsare, att våra motståndare icke nedlagt
en förlorad möda på att lära sig slutledningskonst, utan de
kunna nu konsten att ur den heliga Skrift draga hvilka
slutsatser dem lyster. Gören eder kallelse fast genom goda gärningar.
Alltså förtjäna gärningarna syndernas förlåtelse. Det skulle i
sanning vara en prydlig bevisföring, ifall man om någon, som
har förverkat lifvet men fått straffet efterskänkt, skulle göra en
dylik slutledning: Öfverheten befaller, att du för framtiden
afhåller dig från att tillgripa annans egendom; därför att du
nu afhåller dig från att tillgripa annans egendom, har du här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free