Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Nionde artikeln. Om åkallan af helgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ÅKALLAN AF HELGONEN.
273
om den saliga Maria gör detta? Ehuru hon är värd den allra
största heder, så vill hon dock icke likställas med Kristus, utan
hon vill fastmer, att vi skola betrakta och efterfölja hennes
exempel. Det är ju ock väl kändt, att genom en allmänt utbredd
mening har den saliga jungfrun blifvit satt i Kristi ställe.
Henne hafva människorna åkallat, på hennes barmhärtighet
hafva de förtröstat, genom henne hafva de velat blidka Kristus,
liksom om han icke vore vår försonare, utan blott en fruktansvärd
domare och hämnare. Yi däremot mena, att man icke bör
för-trösta på att helgonens förtjänst varder på oss öfverförd, eller
att Gud därför försonas med oss eller räknar oss såsom
rättfärdiga och frälsar oss. Ty endast genom Kristi förtjänst få vi
syndernas förlåtelse, då vi tro på honom. Om de andra heliga
heter det i 1 Kor. 3:8: Hvar och en skall få sin lön efter sitt
arbete, d. v. s. de kunna icke sins emellan skänka hvarandra sina
förtjänster, såsom munkarna sälja sina klosterordnars
förtjänster. Och Hilarius säger om de fåvitska jungfrurna: Och
emedan de fåvitska, sedan deras lampor slocknat, icke kunde gå
brudgummen till mötes, bådo de dem, som voro visa, att de
skulle låna dem olja, men dessa svarade, att de icke kunde gifva
dem någon, emedan de icke hade så mycket, att det räckte åt alla,
d. v. s. att ingen kan hjälpas genom andras gärningar och
förtjänster, utan hvar och en måste skaffa sig olja till sin lampa.
Då nu våra motståndare lära, att man skall sätta sin
förtröstan på åkallan af helgonen, ehuru de härför kunna åberopa
hvarken något Guds ord eller något exempel ur den heliga
Skrift, då de på andra öfverföra helgonens förtjänster på samma
sätt som Kristi, samt då de tillskrifva helgonen den ära, som
endast tillkommer Kristus, så kunna vi icke antaga deras
meningar om helgondyrkan eller deras sed att åkalla helgonen. Ty
vi veta, att vi böra sätta vår förtröstan på Kristi förbön, emedan
Guds löfte gäller endast denna. Yi veta, att endast Kristi
förtjänst är för oss en soning. För Kristi förtjänsts skull räknas
vi för rättfärdiga, då vi tro på honom, såsom det heter: Den som
tror på honom skall icke komma på skam (Rom. 9: 33; jfr 1 Petr.
2: 6 och Jes. 28: 16).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
