Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - IV. Schmalkaldiska artiklarna - Del III. Artiklar, om hvilka vi må öfverlägga - Första artikeln. Om synden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
TREDJE DELEN.
Om följande artiklar må vi öfverlägga med lärda och
förståndiga män och äfven inbördes oss emellan. Påfven och det
påfliga väldets anhängare torde icke bry sig mycket därom, ty
för dem betyder samvetet intet, men penningar, ära och makt
allt.
FÖRSTA ARTIKELN.
Om synden.
Här måste vi bekänna, att, såsom den helige Paulus säger
1 Rom. 5: 12 ff., synden har genom en enda människa, Adam,
kommit i världen, och genomi hans olydnad äro alla människor
vordna syndare samt komna under dödens och djäfvulens
välde. Detta kallas arfsynd eller den hufvudsakliga synden.
Denna synds frukter äro sedan de onda gärningar, som äro
förbjudna i Tio Guds bud: otro, vantro, afguderi, att vara utan
gudsfruktan, andligt högmod, förtviflan, förblindelse, med ett
ord att icke känna eller icke fråga efter Gud. Vidare alt ljuga,
att missbruka Guds namn, icke bedja, icke åkalla, icke fråga
efter Gucls ord, vara olydig mot sina föräldrar, dräpa, vara
ok3rsk, stjäla, bedraga o. s. v.
Denna arfsynd är ett så djupt, ondt fördärf i vår natur,
att vi icke kunna fatta det med vårt förstånd, utan måste tro
det på grund af Skriftens uppenbarelse. Ps. 51: 7; Rom. 5: 12 ff.;
2 Mos. 33: 3; 1 Mos. 3: 7. Därför är det idel villfarelse och
förblindelse, då gentemot denna artikel de skolastiska
teologerna hafva lärt:
23—110630. Bensow. Svenska kyrkans bekännelseskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
