Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Företal I. Ett kristligt, nyttigt och nödvändigt företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12() p:r martin luthers stora katekks.
något annat ur bibeln samt både ett Fader vår för sig och sina
iorsamliiigsbarn. Så skulle de bevisa, evangelium en ära och
sin tacksamhet för att de genom detsamma befriats från så
många bördor och besvär. De borde ock blygas däröfver, att
de liksom svin och hundar af evangelium icke lärt sig annat
än denna lättjefulla, skadliga, skänclliga köttsliga frihet.
Menige man aktar ju tyvärr evangelium ringa, och äfven om vi
med all flit bemöda oss, uträtta vi intet synnerligt. Hvad skall
det väl då blifva af, om vi vilja vara tröga och lata, såsom vi
varit under påfvedömet?
Härtill kommer nu säkerhetens och olustens skändliga last
och hemliga onda smitta, att många mena katekesen vara en
obetydlig, ringa lära, som de med ett ögonkast se igenom och
därmed genast kunna, hvarefter de kasta boken i en vrå och
liksom blygas att läsa mer däri.
Ja, man finner väl äfven ibland adeln några tölpar och
girigbukar, som föregifva, att man hädanefter behöfver
hvarken kyrkoherdar eller predikanter; man har allt i böcker och
kan ur dessa undervisa sig själf. De låta därför äfven helt
lugnt församlingarna förödas och gå under samt kyrkoherdar
och predikanter lida svår nöd och hunger, såsom det anstår de
befängda tyskarna att göra; ty vi tyskar hafva ett sådant
gement folk och måste tåla det.
Men hvad mig själf vidkommer, säger jag: jag är äfven
en doktor och predikant lika lärd och erfaren som de alla torde
vara, hvilka äro så förmätna och säkra, men jag gör ännu
såsom ett barn, hvilket man lär katekesen. Jag läser och
upprepar ord för ord om morgonen och när jag har tid de Tio
buden, Tron, Fader vår, psalmerna o. s. v., och jag måste
därjämte dagligen läsa och studera och kan dock icke bestå så väl
som jag önskade utan måste förblifva ett barn och en lärjunge
i katekesen, och jag förblifver det äfven gärna. Men dessa
fina, kräsliga gynnare, de vilja efter ett flyktigt genomläsande
genast vara doktorer öfver alla doktorer, kunna allt och
ingenting mer behöfva. Nåväl, sådant visar äfven förvisso, att de
ringakta både sitt ämbete och folkets själar, ja därtill äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
