- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
448

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Första delen. De tio buden - Tredje budet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

448

I):R MARTIN LUTHERS STORA KATEKES.

aila andra dagar bör hållas helig. Hvad clen utvärtes hvilan
beträffar är detta bud gifvet åt judarna, för att de skulle gifva
sig ro och hvila från gröfre arbeten, på det att både människor
och djur skulle få vederkvicka sig och icke utmattas genom
beständigt arbete. Detta tillspetsade de sedan alltmer (genom
närmare stadgar) och missbrukade det groft, så att de till och
med smädade Kristus och af honom icke — såsom man läser i
evangelium — kunde tåla ens sådana verk, som de dock själfva
på sabbaten gjorde, liksom om budet skulle vara uppfylldt
därmed, att man alldeles icke gjorde något utvärtes arbete,
hvilket dock icke var meningen, utan meningen var helt enkelt den,
att de — hvar Gm vi ytterligare skola höra — skulle helga
heigel ler hvilodagen.

Till sin gröfre (utvärtes) betydelse angår således detta bud
ess kristna icke alls, ty det är en rent utvärtes sak liksom andra
stadganden i Gamla testamentet, hvilka äro bundna vid ett
visst sätt, viss person, viss tid och visst rum, hvilket allt genom
Kristus är lämnadt fritt.

Men vill du för de enfaldiga hafva en kristlig förklaring
på hvad Gud i detta bud af oss kräfver, så märk, att vi hålla
hvilo- och helgdagar icke för de förståndiga och insiktsfulla
kristnas skull — hvilka icke behöfva sådant — utan för det
första redan för det lekamliga behofvets och nyttans skull, och
emedan naturen själf kräfver det af oss för menige man,
tjänare och tjänarinnor, hvilka hela veckan sköta sitt arbete och
sina sysslor, på det att äfven de må hafva en dag till att hvila
och vederkvicka sig; vidare framför allt på det att man en
sådan hvilodag — emedan man annars icke får tillfälle därtill
■— må få tid och lägenhet till att deltaga i gudstjänsten, så att
man må komma tillsammans för att höra och betrakta Guds
ord samt lofva Gud, sjunga och bedja.

Detta är dock — jag upprepar det — icke bundet viel en
viss tid såsom hos judarna, så att det måste ske just den eller
den dagen, ty ingen dag är i och för sig bättre än den andra,
utan det borde väl dagligen ske; men emedan menige man icke
kan det, måste man för detta ändamål afskilja åtminstone en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free