Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Tredje delen. Fader vår - Femte bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE BÖNEN.
523
vid lian skall finna, att han icke är bättre än de andra, utan att
vi alla måste sänka våra hufvuden inför Gud och vara glada,
att vi kunna få förlåtelse. Ingen må heller mena, att vi, så
länge vi lefva här, kunna komma därhän att icke behöfva en
dylik förlåtelse. Med ett ord, om Gud icke oaflåtligen förläte,
vore vi förlorade.
Så bedja vi nu i denna bön, att Gud icke ville se till vår
synd och låta oss umgälla hvad vi dagligen förtjäna, utan att
lian må handla nådigt mot oss och förlåta oss, som han har
lofvat, och sålunda gifva oss ett godt och tryggt samvete till att
1iäda fram inför honom och bedja. Ty där hjärtat icke liar den
rätta ställningen till Gud och kan hämta en dylik tillförsikt,
kan det aldrig fatta mod till att bedja. Men en dylik tillförsikt
och ett gladt hjärta kan ingen hafva, om han icke vet sina
synder vara förlåtna.
Härtill fogas nu emellertid ett nödvändigt och tröstrikt
tillägg: såsom och vi förlåta dem, oss skyldiga äro. Gud har
lofvat, att vi skola kunna vara säkra om, att allt är oss förlåtet
och efterskänkt, dock så till vida att äfven vi förlåta vår nästa.
Ty liksom vi dagligen ådraga oss mycken skuld inför Gud, och
han dock af nåd förlåter oss allt, så måste ock vi ständigt
förlåta vår nästa, om han gör oss skada, våld och orätt eller
handlar svekfullt med oss. Förlåter du icke, så tänk icke heller att
Gud förlåter dig; förlåter du åter, så har du den trösten och
vissheten, att dina synder förlåtas dig i himmelen, icke för din
förlåtelses skull — ty Gud gör det fritt och för intet, af idel
nåd, emedan han lofvat det såsom evangelium lär oss — men
ban vill gifva dig detta såsom en försäkran och sätta det
liksom ett vårdtecken bredvid löftet, hvilket öfverensstämmer med
demia bön, Luk. 6: 37: Förlåten, så skall eder varda förlåtet.
Därför upprepar ock Kristus detsamma strax efter Fader vår
och säger, Matt. 6: 14: Ty om I förlåten människorna deras
öfverträdelse-^ så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder.
Därför är nu ett dylikt tecken tillagdt denna bön, så att,
när vi bedja, vi må erinra oss löftet och tänka sålunda: »Käre
Fader, jag kommer och beder dig förlåta mig, icke därför att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
