- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
549

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Femte delen. Om altarets sakrament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM ALTARETS SAKRAMENT.

f)41

ten och icke behöfva tro och bedja, ty det ena är lika väl Kristi
bud som det andra. Men vill du vara en kristen, så måste du
ock understundom uppfylla och lyda detta bud. Ty ett dylikt
bud borde ju beveka dig till själf rannsakning och till att
tänka: Se, hvad är jag väl för en kristen? Vore jag det, så skulle
jag väl ock något längta efter det, som min Herre har bjudit
mig göra.

Och just emedan vi ställa oss så främmande därför, så
märker man väl, livad slags kristna vi hafva varit under
påfve-dömet, nämligen sådana, som hafva gått till sakramentet af
idel tvång och fruktan för människobud, utan lust och kärlek
och utan att någonsin akta på Kristi bud. Men vi tvinga eller
truga ingen därtill, och ingen behöfver göra det för att göra oss
en tjänst eller ett nöje. Men lockas och äfven tvingas borde du
däraf, att Kristus vill det och att det behagar honom. Af
människor skall man icke låta sig nödgas hvarken till tro eller
något godt verk. Yi göra intet annat än säga och förmana dig,
hvad du bör göra, icke för vår utan för din egen skull. Kristus
lockar och manar dig. Vill du förakta detta, så må du själf
bära ansvaret.

Detta är det första, som bör sägas särskildt åt de
kallsinniga och likgiltiga, på det att de må betänka sig och vakna upp.
Ty det är förvisso sant, såsom jag äfven med mig själf erfarit
och enhvar med sig kan erfara, att om man afhåller sig från
sakramentet, så varder man dag för dag mer okänslig och kall
och frågar slutligen icke alls därefter. Annars (om man oftare
går till nattvarden) måste man ju rådfråga sitt hjärta och
samvete och handla såsom en människa, hvilken gärna vill stå
i ett rätt förhållande till Gud. Ju oftare nu detta sker, ju mer
skall hjärtat värmas och upptändas, så att det icke kallnar.

Säger du åter: »Än om jag känner, att jag icke är beredd?»
Svar: Ja, det är den anfäktelse, som äfven jag känner och
särskildt kände förr under påfvedömet, då man så plågade sig, att
man skulle vara alldeles ren, så att Gud icke skulle kunna
finna det minsta fel hos oss. Härigenom vordo vi så uppskrämda,
att hvar och en genast sade: »O ve, du är icke värdig.» Ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free