Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
KONKORDIEFORMELN. II.
bur g ska bekännelse bekänna vi oss härmed ännu en gång af
hela vårt hjärta och fasthålla vid dess enkla, klara och tydliga
innehåll enligt ordalydelsen samt anse nämnda bekännelse
såsom en ren, kristen trosbekännelse, vid hvilken näst Guds ord
vår tids rätta kristna böra hålla sig, liksom ju ock fordom i
Guds församling med anledning af några stora
meningsskiljaktigheter, som uppkommit, kristna symboler eller
trosbekännelser uppställdes, till hvilka då alla rättsinniga lärare och
åhörare med hjärta och mun bekände sig. Med den
Allsmäktiges nåd vilja vi ock till vårt lifs slut ståndaktigt fasthålla vid
nämnda kristna bekännelse, sådan densamma år 1530
öfverlämnades till kejsar Karl, och vi hafva icke för afsikt att hvarken
i denna skrift eller andra skrifter i ringaste mån afvika från
sagda bekännelse eller uppställa någon annan och ny
bekännelse.
Men ehuru den kristna läran i denna bekännelse i stort
sedt, och frånsedt hvad de påfviska haft att invända, icke
blifvit antastad, kan dock icke nekas, att några teologer hafva
afvikit från flera af denna bekännelses höga och viktiga
artiklar, i det att de antingen icke rätt hafva förstått desammas
egentliga mening eller ock icke därvid fasthållit. Några hafva
ock velat vränga ordalydelsen och däri inlägga en främmande
mening, ehuru de föregifvit sig vara anhängare af Augsburgska
bekännelsen och berömt sig af att stödja sig på densamma.
Härigenom hafva svåra och fördärfliga splittringar uppstått i
de rena evangeliska församlingarna, liksom ju äfven under de
heliga apostlarnas lifstid ibland dem, som ville kallas kristna
och berömde sig af Kristi lara, fruktansvärda villfarelser
uppkommit, så att några ville varda rättfärdiga och saliga genom
lagens gärningar (Apg. 15: 1 ff.), andra förnekade de dödas
uppståndelse (1 Kor. 15: 12) och några icke trodde, att Kristus
är sann, evig Gud. Emot dessa hafva de heliga apostlarna
skarpt uppträdt i sina predikningar och skrifter, ehuru icke
heller på denna tid villfarelser i så viktiga frågor och en
allvarlig strid därom kunde aflöpa utan att väcka svår anstöt
såväl hos de otrogna som hos de i tron svaga. Därför jubla ock i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
