Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Första artikeln. Om arfsynden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARFSYNDEN.
623
brist af den medskapade arfrättfärdigheten i paradiset eller
gudslikheten, till hvilken människan i begynnelsen hade blifvit
skapad i sanning, helighet och rättfärdighet, samt att den tillika
äfven består i en oförmåga och oduglighet till allt, som liör Gud
till, eller såsom de latinska orden lyda: Descriptio peccati
ori-ginalis detrahic naturæ non renovatæ et dona et vim seu
facul-tatem et actus inchoandi et efficiendi spiritualia, d. v. s.
beskrifningen på arfsynden frånkänner den icke förnyade
naturen hvarje gåfva, kraft eller förmögenhet att i andliga ting
begynna eller utföra något.
3. Att arfsynden i den mänskliga naturen är icke endast
en sådan fullständig brist på allt godt i andliga, gudomliga
ting utan att den tillika, i stället för den förlorade
gudslikheten hos människan, utgöres af ett djupt, ondt, grufligt,
bottenlöst, outforskligt och outsägligt fördärf af hela naturen och alla
krafter, i synnerhet af själens högsta och förnämsta krafter i
förstånd, hjärta och vilja. I följd häraf ärfver människan nu
efter fallet ett medfödt ondt skaplynne och en hjärtats
invärtes orenhet, onda lust och böjelse, så att vi alla på grund af
släktets natur från x^dam ärfva ett sådant hjärta, sådant sinne
och sådana tankar, som med hänsyn till sina högsta krafter och
förnuftets ljus af naturen äro böjda att strida tvärt emot Gud
och hans högsta bud, ja äro fientliga emot Gud särskildt i allt,
som rör gudomliga, andliga ting. Ty i andra naturliga,
utvärtes ting, som ligga under förnuftets herravälde, har
människan ännu i någon mån kvar förstånd, krafter och förmåga
ehuru mycket försvagade, hvilket dock allt är genom arfsynden
förgiftadt och besmittadt. så att det icke duger något inför
Gud.
4. Arfsyndens straff, som Gud med hänsyn till
arfsynden pålade Adams barn, är döden, den eviga fördömelsen samt
annat kroppsligt och andligt, timligt och evigt elände,
djäfvulens tyranni och herravälde, nämligen att den mänskliga
naturen är underkastad djäfvulens välde, gifven i hans våld och
fånge i hans rike, hvilken dårar och förför många af världens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
