Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Andra artikeln. Om den fria viljan eller de mänskliga krafterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
KONKORDIEFORMELN. II.
delse måste en förändring, en ny böjelse och rörelse äga rum
i förstånd, vilja och hjärta, nämligen så att hjärtat inser
synden, fruktar för Guds vrede och vänder sig ifrån synden,
förstår och mottager nådelöftet i Kristus, har goda, andliga
tankar, kristliga uppsåt samt ifver att kämpa emot köttet. Men
där intet af detta sker, elär är icke heller någon sann
omvändelse. Men när fråga är de causa efficiente (om den verkande
orsaken), d. v. s. hvem som verkar detta i oss, hvarifrån
människan har detta, eller hur hon kan erhålla det, så lyder enligt
vår lära svaret, att emedan människans naturliga krafter
härtill intet kunna uträtta eller hjälpa, förekommer oss Gud i
omätlig godhet och barmhärtighet och låter förkunna sitt
heliga evangelium, genom hvilket den helige Ande i oss vill
verka och utföra en dylik omvändelse och förnyelse, och genom
sitt ords förkunnande och betraktande upptänder han hos oss
tron och andra Gud välbehagliga dygder, så att allt detta är
endast och allenast den helige Andes gåfvor och verkningar.
Denna lära hänvisar oss sålunda till de medel, genom hvilka
den helige Ande vill begynna och utföra detta, samt erinrar
äfven om, huru dessa gåfvor skola bevaras, stärkas och förökas,
och den förmanar oss att icke låta denna Guds nåd vara
förspilld på oss, utan flitigt bruka dessa gåfvor, betänkande, huru
stor synd det är att hindra och motstå denna den helige Andes
verkan.
Med ledning af denna grundliga utredning af hela läran om
rlen fria viljan kan man nu slutligen äfven döma om de frågor,
hvarom nu redan flera år tvistats i de församlingar, som
anslutit sig till Augsburgska bekännelsen, så att man kan inse hvad
som är falsk lära och villfarelse samt afvisa, bestraffa och
förkasta denna. Dessa frågor äro: »An homo ante, in, post
conver-sionem Spiritui Sancto repugnet, vel puré passive se habeat?
An homo convertatur ut traneus? An Spiritus Sanctus detur
repugnantibus, et an conversio liominis fiat per modum
coac-tionis.» Detta betyder: huruvida människan före, under och
efter sin omvändelse motstår den helige Ande, eller huruvida hon
alldeles ingenting gör utan blott förhåller sig passiv till hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
