Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Femte artikeln. Om lag och evangelium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LAG OCH EVANGELIUM.
685
gen som en förkunnelse af Guds, den himmelske Faderns
huldhet och nåd. Sålunda står det skrifvet i Mark. 1: 1:
Begynnelsen af Jesu Kristi, Guds Sons, evangelium, och strax
därefter angifvas de förnämsta hufvudstyckena däraf, nämligen
bättring och syndernas förlåtelse. Likaså då Kristus efter sin
uppståndelse befaller sina lärjungar att predika evangelium för
hela skapelsen (Mark. 16: 15), sammanfattar han sin läras
huf-vudinnehåll i några få ord, sägande: Så är det skrifvet; och så
måste Kristus lida och på den tredje dagen uppstå från de döda,
och bättring och syndernas förlåtelse predikas i hans namn
blayid alla folk (Luk. 24: 46 f.). På samma sätt kallar äfven
Paulus hela sin lära evangelium (Apg. 20: 2l), men han
indelar dock hufvudinnehållet af denna sin lära i de båda
hufvudstyckena: omvändelse till Gud och tro på Kristus. I denna
betydelse är generalis definitio — d. v. s. förklaringen af ordet
evangelium, när detta tages i vidsträcktare mening och utan
egentlig åtskillnad emellan lag och evangelium — riktig, då
man säger, att evangelium är en predikan om bättring och
syndernas förlåtelse, ty Johannes, Kristus och apostlarna hafva
börjat sin predikan med bättringen och sålunda framställt och
förklarat icke endast det nåderika löftet om syndernas
förlåtelse utan äfven Guds lag. Men sedan användes ordet
evangelium äfven i en annan och sin egentliga betydelse, och då
inbegriper det icke predikan om bot utan endast predikan om Guds
nåd, såsom när Kristus strax efter hos Markus säger: Gören
bättring och tron evangelium (Mark. 1: 15).
Men ordet bot (eller bättring) har icke heller alltid samma
betydelse i den heliga Skrift. På några ställen i den heliga
Skrift användes det nämligen om människans hela omvändelse,
t. ex. Luk. 13: 3, 5: Om I icke bättren eder, skolen I alla
sammalunda förgås, samt Luk. 15: 7, 10: Sammalunda varder
glädje öfver en enda syndare, som bättrar sig. Men i det nyss
anförda Mark. 1: 15, liksom annorstädes, där boten och tron på
Kristus (Apg. 20: 2l) eller boten och syndernas förlåtelse
(Luk. 24: 47) skiljas åt, betyder det att göra bot ingenting
annat än att verkligen inse sin synd, hjärtligt ångra den och af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
