Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Sjätte artikeln. Om lagens tredje användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
696
KONKORDIEFORMELN. II.
inbilla sig, att deras gärningar och lif äro alldeles rena och
fullkomliga. Men Guds lag föreskrifver de troende de goda
gärningarna på ett sådant sätt, att den tillika liksom i en spegel
visar oss, att dessa våra gärningar i detta lif ännu äro
ofullkomliga och orena, så att vi med den käre Paulus måste säga:
jag vet intet med mig; dock är jag icke därigenom rättfärdigad
(1 Kor. 4: 4). Då Paulus förmanar de pånyttfödda till goda
gärningar, förehåller han dem uttryckligen Tio Guds bud (Rom.
13: 9), och att hans egna goda gärningar äro ofullkomliga och
orena, det inser han genom lagen (Rom. 7: 7 ff.). Äfven
David säger i Ps. 119: 32: Jag vill löpa dina buds väg, men
(beder): Gå icke till doms med din tjänare, ty inför dig är ingen
lefvande rättfärdig (Ps. 143: 2).
Men huru och hvarför de troendes goda gärningar, ehuru
de i detta lif för syndens skull, som bor i deras kött, äro
ofullkomliga och orena, likväl äro Gud välbehagliga, det lär oss icke
lagen, som kräfver en alldeles fullkomlig, ren lydnad, ifall
den skall behaga Gud. Men evangelium lär oss, att våra
andliga offer äro Gud välbehagliga genom tron, för Kristi skull
(1 Petr. 2: 5; Ebr. 11: 4 ff.). I denna mening äro de kristna
icke under lagen, utan under nåden, emedan de till sin person
äro genom tron på Kristus befriade från lagens förbannelse
och fördömelse, och emedan deras goda gärningar, ehuru ännu
ofullkomliga och orena, äro genom Kristus Gud välbehagliga,
samt emedan de icke heller i följd af lagens tvång utan i följd
af den helige Andes förnyelse af hjärtat, frivilligt och otvunget
göra hvad som är Gud välbehagligt, såvida de till sin invärtes
människa äro pånyttfödda. Icke desto mindre föra de dock
en beständig strid emot den gamle Adam.
Ty den gamle Adam, hvilken liknar en otämd,
gensträf-vig åsna, utgör ännu af dem en del, hvilken icke blott med
lagens lära, förmaning, pådrifning och hotelse utan också ofta
med straffets och hemsökelsens käpp måste drifvas till att lyda
Kristus, ända till dess vi helt och hållet afkläda oss syndens
kött och människan i uppståndelsen fullkomligt förnyas. Då
behöfver hon icke längre hvarken lagens predikan eller dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
