Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Åttonde artikeln. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRISTI PERSON.
731
erforderligt, många vittnesbörd från kyrkofäderna anföras
liksom äfven från de våras skrifter, såsom då den personliga
föreningen och gemenskapen belyses genom bilden animæ et
cor-poris samt ferri caiidentis, d. v. s. ett glödgadt järn eller
kropp och själ. Kropp och själ liksom eld och järn hafva
nämligen gemenskap med hvarandra icke per phrasin eller modum
loquendi eller verbaliter, cl. v. s. att det skulle vara endast ett
talesätt eller blotta ord, utan vere och realiter, d. v. s. i
sanning och verklighet. Härigenom uppstår dock icke någon
con-fiisio eller exaequatio naturarum, d. v. s. sammanblandning
eller utjämning emellan naturerna, såsom då man af honung
och vatten bereder mjöd, hvilket icke längre är vatten för sig
och honung för sig utan en blandad dryck. Helt annorlunda
förhåller det sig med föreningen mellan den gudomliga
naturen och den mänskliga naturen i Kristi person. Ty det är en
annan mycket högre och outsäglig gemenskap och förening
emellan den gudomliga och den mänskliga naturen i Kristi
person, i följd af hvilken förening och gemenskap Gud är
människa och människan är Gud, hvarigenom likväl hvarken
naturerna eller deras egenskaper sammanblandas med
hvarandra, utan hvardera naturen bibehåller sitt väsen och sina
egenskaper.
. I följd af denna personliga förening, hvilken icke skulle
kunna tänkas eller finnas utan en sådan verklig gemenskap
mellan naturerna, har icke den blotta mänskliga naturen,
hvilkens egenskap är att lida och dö, lidit för hela världens synd.
utan Guds Son själf har i sanning — men dock till sin
antagna mänskliga natur — lidit och han har, i enlighet med
vår enkla kristna trosbekännelse (den apostoliska
trosbekännelsen), i sanning cl ött, ehuru den gudomliga naturen kan
hvarken lida eller dö. Detta har D:r Luther i sin stora
bekännelse om clen heliga nattvarden utförligt förklarat gentemot
Zwinglis hädiska alloeosis, d. v. s. hans lära att man skall
uppfatta och förstå en natur i stället för den andra, hvilken
lära Luther såsom ett djäfvulens gyckelverk förkastar till
helvetets djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
