Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Den historiska anledningen till de särskilda bekännelseskrifternas uppställande, deras olika texter m. m. - Upsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANLEDNINGEN" TILL BEKÄNNELSESKRIFTERNAS UPPSTÄLLANDE. 813
helhet antogs däremot af svenska kyrkan först genom
religionsplakatet den 14 augusti 1663 och kyrkolagen af år 1686.
Under konung Johan III väcktes i Sverige mycken oro
genom utfärdandet af en ny liturgi eller gudstjänstordning, den
s. k. röda boken, emedan man häri menade sig finna ett
afgjordt närmande till den romersk-katolska kyrkan. Själfva
denna gudstjänstordning i och för sig torde knappast gifva
verkligt stöd för en dylik mening, men att den uppkom är lätt
att förstå därigenom att icke blott drottningen1 var katolik utan
äfven tronföljaren uppfostrades i den romersk-katolska läran.
Konung Johans liturgi kom därför att i Sverige spela samma
roll som det s. k. Augsburgska Interim i Tyskland, och man
ansåg sig icke med godt samvete kunna antaga kyrkliga bruk,
hvilka i och för sig voro adiafora, d. v. s. likgiltiga ting, ifall
därigenom det sken kunde uppstå, att man ville pruta af på
den rena evangeliska bekännelsen och närma sig katolicismen.
Då efter Johan III:s död Sverige hade en konung, som
tillhörde den romersk-katolska kyrkan, ansåg man allmänt
faran för en motreformation vara öfverhängande, och för att
förebygga denna fara sammankallade hertig Karl på prästerskapets
anhållan de förnämsta och lärdaste af prästerskapet samt andra
framstående män att sammanträda den 25 februari 1593 i
Upsala för att där hålla ett »fritt samtal» och öfverenskomma
angående lära, ceremonier, god ordning och disciplin samt
ärkebiskops- och biskopsval. På grund af denna kallelse samlades
i Upsala fyra biskopar, medlemmarna af Upsala domkapitel,
professorerna, omkring tre hundra präster, nio riksråd samt
några medlemmar af adeln och borgerskapet.
Efter några förberedande sammankomster öppnades mötet
den 1 mars i hertigens och rådets närvaro. I de därefter
följande öfverläggningarna deltogo endast rådsherrarna jämte
prästerskapet.
Redan den 5 mars hade man enat sig därom, att den heliga
skrift vore enda rättesnöret för människans tro samt att
skriftens lära vore rätt förklarad genom de tre symbola och den
oförändrade Augsburgska bekännelsen. Ordföranden, professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
