Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Förklarande anmärkningar - 89 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.
80. Titlar på pbstillor före Luthers tid, hvilka afsågo att
underlätta för prästerna att skrifva predikningar.
90. En i tyska sagor och folkböcker mycket prisad hjälte.
91. Anspelar på ett på Luthers tid brukligt ordspråk.
92. Munk- och nunneordnar.
93. D. v. s. fågelskrämma för att skydda frukten.
94. En klosterorden, som underkastade sig särskildt stränga
försakelser och botöfningar.
95. Där vi äro vana att säga de dödas uppståndelse står det
ordagrant iköttets uppståndelse».
96. Epikureism står här i betydelsen af lättsinne och
världskärlek.
97. Sahramentarier kallades alla de, som i strid mot
Augsburgska bekännelsens tionde artikel förnekade Kristi lekamens och blods
verkliga närvaro i nattvarden samt dess åtnjutande med munnen af
såväl troende som icke troende.
98. Härmed afses Luthers år 1528 utgifna »bekännelse om
Kristi nattvard», hvilken är en mot Zwingli och dennes meningsfränder
riktad stridsskrift.
99. Kapernaitisk betyder i detta sammanhang en groft sinnlig
uppfattning. Uttrycket härleder sig därifrån att invånarne i
Kaper-naum enligt berättelsen i Johannesevangeliets 6:e kapitel på ett
dylikt, groft sinnligt sätt uppfatta Jesu ord. I nattvardsläran
framträder denna uppfattning därigenom att man glömmer, att det är
fråga om den uppståndne och förhärligade Frälsarens lekamen och blod.
100. I grundtexten Von der Höllenfahrt Christi. Då
emellertid såväl hos Luther själf som hos 1500-talets lutherska teologer ordet
Hölle begagnas i såväl betydelsen »helvete» som äfven »dödsrike», torde
vi här vara oförhindrade att återgifva det med sistnämda ord.
101. Kaspar Schwenkfeld, en rådsherre hos hertigen af Liegnitz
slöt sig i början med stor ifver till Luther, men då han sedermera
lärde en öfver den heliga Skrift stående inre uppenbarelse kom det
till fullständig brytning emellan honom och lutheranerna. Schwenkfeld
förkastade äfven barndopet och nekade Kristi lekamens och blods
verkliga närvaro i nattvarden. Med afseende på Kristi person hyste han
likaledes från Luthers afvikande åsikter. I likhet med en del andra
svärmare menade han, att en människa redan här i lifvet kunde blifva
fullkomligt syndfri, samt påyrkade en ren församling.
102. Det s. k. Augsburgska Interim utgjorde en slags
förlikningsformel, som kejsar Karl V lät uppsätta i Augsburg år 1548,
och hvilken skulle gälla till dess ett i utsikt ställdt allmänt
kyrkomöte ändgiltigt bilagt religionstriden. I detsamma fordrades en så
godt som fullständig underkastelsen af protestanterna, hvarför dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
