Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
»Vi tro, bekänna och lära, att
den enda regel och
rättesnöre, hvarefter alla läror och alla
lärare böra anses och dömas, är
intet annat än de profetiska och
apostoliska, det gamla och nya
testamentets skrifter.... Men
andra, vare sig fädernas eller nya
lärares skrifter hvad namn de än
må hafva, skola ingalunda aktas
jämlika med den heliga skrift, utan
allesamman henne så underkastas,
att man dem icke annorlunda
upptaga skall än såsom vittnen, som
visa, att och på hvilka orter i
världen den profetiska och
apostoliska läran jämväl efter
apostlarnes tid är oförfalskad vid makt
hållen.... Således behåller man
en klar åtskillnad mellan Guds ord
i gamla och nya testamentet och
alla andra skrifter och erkänner
den heliga skrift allena för en
domare, regel och rättesnöre, efter
hvilken, såsom efter en
pröfvosten, alla läror böra pröfvas och
dömas, om de äro goda eller onda,
sanna eller falska. Men symbola
eller bekännelser och andra
skrifter hafva icke makt att döma, ty
denna myndighet tillkommer
allena den heliga skrift, utan de
bära allenast vittnesbörd om vår
lära och uttyda henne samt visa,
huru den heliga skrift uti de
omtvistade artiklarna i alla tider blifvit
förstådd och uttydd af de lärare
i Guds församling, som då lefvat,
såsom ock med hvad skäl de mot
den heliga skrift stridande lärorna
blifvit förkastade och fördömda.»
Med dessa ord, som äro
hämtade från inledningen till
Konkordieformeln, angifver vår lutherska
kyrka sin uppfattning af
förhållandet mellan den heliga skrift å ena
sidan och alla andra skrifter samt
särskildt de så kallade
bekännelseskrifterna eller symboliska
böckerna å den andra sidan. Endast
i Skriften ser hon den probersten,
efter hvilken alla andra skrifter
skola pröfvas; äfven sina
bekännelseskrifter ställer hon under
Skriften såsom den högste domaren.
Åt sina bekännelseskrifter
tillmäter hon värdet att vara vittnen
om, huru Skriften blifvit i Guds
församling förstådd, och hon tror,
att deras vittnesbörd innehåller
den heliga skrifts lära oförfalskad
samt därför är ett värn mot falska
läror.
I sina bekännelseskrifter uttalar
Kristi församling sina djupaste
lifserfarenheter och bekänner, hvad
hon tror vara visst och sant, ej
blott därför att hon anser det vara
i öfverensstämmelse med hvad den
heliga skrift lär utan äfven därför,
att hon själf under kamp och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:40:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bekann95/0013.html
