Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal till den kristliga Konkordieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företal.
13
älskan genomläsa och noggrant
öfverväga dess innehåll och
därefter skriftligen uppsätta sina
meningar och anmärkningar samt
slutligen om det hela och dess
delar meddela oss sina meningar
och råd.
Sedan vi nu mottagit dessa
anmärkningar och i dem funnit
många kristliga och nyttiga vinkar
om huru den af oss öfVersända
förklaringen af den rena läran
bäst skulle kunna med Skriftens
vittnesbörd befästas och försvaras,
på det att icke i framtiden oren
lära må kunna falskeligen i den
inläggas, utan sanningen, rent och
klart framställd, bevaras och
öfverlämnas åt våra efterkommande,
så hafva vi sammanfattat den
nämnda kristliga Konkordieboken
i den form, som här föreligger.
Därefter hafva några af oss (på
grund af särskilda förhållanden
kunde icke alla vi och ej heller
åtskilliga andra nu låta detta ske)
för alla teologer, präster och
lärare inom våra landområden låtit
uppläsa denna bok, artikel efter
artikel, och uppmanat dem att
flitigt och allvarligt öfverväga den
däri innehållna läran.
Sedan dessa funnit denna
förklaring öfver de stridiga
artiklarna öfverensstämmande först och
främst med den heliga skrift och
sedan äfven med den augsburgiska
bekännelsen, så hafva de med
innerlig glädje och tack till Gud,
den allsmäktige, af fri vilja och
efter mogen öfverläggning antagit,
godkänt och underskrifvit
densamma såsom den kristliga och
genuina utläggningen af augsburgiska
bekännelsen samt detta med
hjärta, mun och hand offentligen
betygat. Därför både kallas och
är denna förlikningsskrift en
sam-dräktig och enstämmig bekännelse
ej blott af några få bland våra
teologer utan af alla präster och
lärare inom våra landområden.
Men då nu den af våra
ofvannämnda vördade fäder och af oss
i Frankfurt am Main och
Naumburg skriftligen affattade
överenskommelsen icke blott icke
förde till det åsyftade målet, kristlig
endräkt, utan tvärt om af några
blef använd till stöd för deras
vill-farande lära — vi hade dock aldrig
kunnat tänka eller ana, att vi med
denna vår skrift skulle kunna
införa, öfverskyla eller bestyrka
någon ny eller falsk lära eller i
ringaste mån afvika från den år
153Ö framlagda augsburgiska
bekännelsen — och då vidare vi, så
många af oss som voro
närvarande vid förhandlingarna i
Naumburg, förbehöllo oss rätten och
afgåfvo löftet att, om vår
bekännelse angrepes eller annars nödigt
vore, närmare förklara denna, så
hafva vi till ett slutligt vittnesbörd
om vår mening och vilja i stor
och kristlig endräkt förenat oss
om denna Konkordiebok och detta
upprepande af vår kristna tro och
bekännelse. Och på det att ingen
måtte förvillas af våra
motståndares, all grund saknande,
beskyllning, att vi icke själfva skulle veta,
hvilket som är den rätta och
genuina augsburgiska bekännelsen,
utan i stället både de, som nu
lefva, och våra efterkommande
måtte klart och grundligt
undervisas och förvissas om hvad som
är den kristna bekännelsen,
hvartill vi och våra länders kyrkor
alltid hafva bekänt och framdeles
skola bekänna oss, så hafva vi
velat betyga, att vi efter Guds
rena, ofelbara och orubbliga ord
endast och allenast bekänna oss
till den augsburgiska bekännelse,
som blef öfverlämnad till kejsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
