Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal till den kristliga Konkordieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Företal.
Karl den femte på den stora
riksdagen i Augsburg 1530, sådan den
i deras arkiver blifvit bevarad af
våra fäder, hvilka själfva på
nämnda riksdag öfverlämnade den till
kejsar Karl den 5:te, och af
pålitliga män med stor flit blifvit
jämförd med det rätta åt kejsaren
öfverlämnade originalet, hvilket
förblifvit i det romerska rikets
förvar, samt befunnits i både sin
latinska och tyska text till
meningen öfverensstämma med detta.
Därför hafva vi också velat
inför-lifva den då öfverlämnade
bekännelsen med denna vår efterföljande
förklaring och Konkordiebok, på
det att enhvar må kunna se, att
vi i våra länder, kyrkor och
skolor ej vilja lida någon annan lära
än den, som en gång på riksdagen
i Augsburg 1530 blef bekänd ai"
ofvannämnda kurfurstar, furstar och
ständer. Därvid tänka vi ock med
Guds nåd förblifva till vår saliga
död och med frimodigt och
oför-sagdt hjärta och godt samvete
träda fram för vår Herres Jesu
Kristi domstol. Och vi hafva det
hoppet, att våra fiender hädanefter
skola förskona oss, våra kyrkor
och dessas tjänare från den grofva
beskyllningen, att vi icke "skulle
vara vissa på vår egen tro och
därför skifta bekännelse nästan
med hvarje nytt år eller månad.
Hvad vidare angår den andra
upplagan af augsburgiska
bekännelsen, om hvilken också talas i
de naumburgiska förhandlingarna,
så hafva vi märkt (hvad också är
för alla vetterligt), att några hafva
missbrukat uttrycken i denna
upplaga till täckmantel för sina
villfarelser i fråga om den heliga
nattvarden och för annan falsk
lära samt i offentliga, på trycket
utgifna, skrifter härmed narrat
enfaldigt folk, ehuru sådan falsk lära
med uttryckliga ord blifvit
förkastad i den i Augsburg
öfverlämnade augsburgiska bekännelsen
och meningen af de använda
uttrycken bevisligen är en helt
annan. Fördenskull hafva vi härmed
velat offentligen förklara och
betyga, att vår mening hvarken då
eller nu har varit att försvara,
ursäkta eller såsom
öfverensstämmande med den evangeliska läran
godkänna några falska och
okristliga lärosatser (sådana som kunna
läggas in under några dunkla ord),
såsom vi ej heller någonsin
uppfattat den andra upplagan i en
mening, som vore i strid mot den
först framlagda augsburgiska
bekännelsen. Icke heller hafva vi
velat förkasta eller fördöma
andra nyttiga skrifter af Philip
Melanchton eller af Brentz, Urbanus
Regius, Pomeranus och andra, för
så vidt de stämma öfverens med
den trosregel, som innehålles i
Konkordieboken.
Ehuru några teologer, liksom
äfven Luther själf, under
förhandlingarna om den heliga nattvarden,
mot sin vilja af sina motståndare
fördes in i striden om de båda
naturernas personliga förening i
Kristus, så förklara dock våra
teologer, såsom Konkordieboken
och den däri innehållna trosregeln
visa, att det är vår och denna
boks ständigt fasthållna mening,
att när fråga är om Herrens
nattvard, de kristna icke skola
hänvisas till någon annan grund än
den ena, som är gifven i de ord,
med hvilka Kristus instiftat sitt
testamente. Ty då han är
allsmäktig och sannfärdig, så kan han
ock gifva, hvad han har anordnat
och i sitt ord utlofvat. Då de,
utan att låta sig anfäktas, fasta
blifva vid denna grund, så tvista
de icke om andra grunder utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
