Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgiska Bekännelsen - 5:te artikeln. Om tron och predikoämbetet - 6:te artikeln. Om goda gärningar - 7:de artikeln. Om Guds församling - 8:de artikeln. Om den kraft predikoämbet äger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Augsburgiska Bekiinnelsén. 5.-8. Art.
Femte artikeln.
Om tron och predikoämbetet.
Att vi denna tro måtte
bekomma, är predikoämbetet instiftadt,
genom hvilket evangelium
förkunnas och sakramenterna utdelas. Ty
genom ordet och sakramenterna,
såsom genom instrument och
medel, gifves den Helige Ande, som,
hvarest och när Gud synes, tron
verkar uti dem som höra
evangelium, nämligen att Gud icke för
vår förtjänst utan för Kristi
för-skyllans skull gör dem rättfärdiga,
som tro sig för Kristi skull varda
tagna till nåd.
Här fördömas anabaptisterna
eller vederdöparne5 och andra, som
mena och föregifva, att
människan kan undfå den Helige Ande
utan ordets predikan, allenast
genom sin egen tillbörliga beredelse
och gärningar.
Sjette artikeln.
Om goda gärningar.
Vidare varder lärdt, att denna
tro skall bära god frukt, och att
vi äro pliktiga göra goda
gärningar, som af Gud befallda äro, och
Jet för Guds viljas och befallnings
skull, och icke att vi skola
förtrösta oss på att genom sådana
gärningar förtjäna rättfärdigheten
för Gud. Förty syndernas
förlåtelse och rättfärdigheten anammas
eller fattas med tron, såsom Kristi
egna ord vittna, Luk. 17: »När I
hafven gjort allt detta, så sägen,
vi äro onyttiga tjänare.»
Detsamma lära ock församlingens gamla
lärare. Ty Ambrosius säger:
»Detta är beslutet af Gud, att den, som
tror på Kristus, skall varda salig,
utan gärning genom tron allena,
utan förtjänst bekommande syn
demas förlåtelse
Sjunde artikeln.
Om Guds församling.
Vidare varder lärdt, att det ät
en helig församling, den ock all
tid skall förblifva. Och är Guds för
samling de. heligas samfund, uti
hvilket evangelium rent lärdt och
sakramenterna rätt brukade varda
Och till Guds församlings sanne
enighet är nog att vara samdräk
tig i evangelii rena lära och sak
ramenternas bruk; och är icke a
nöden, att allestädes skola var;
lika människostadgar, kyrkosedei
eller ceremonier af människor in
stiftade; såsom Paulus säger: »er
tro, ett dop, en Gud och allas våi
Fader» o. s. v.
Åttonde artikeln.
Om den kraft predikoämbetet äger6.
Ändock Guds församling egent
ligen är de heligas och rätta krist
trognas samfund: dock emedai
uti detta lifvet många skrymtart
och ogudaktiga däribland funn;
varda, är det medgifvet att bruk;
sakramenterna, som genom ogud
aktiga blifva utskiftade, efter Krist
egna ord, Matt. 23: »På Mose sto
sitta de skriftlärde och fariseer
allt det de bjuda eder hålla, de
hållen och gören. Men efter derå.
gärningar gören icke» o. s. v.
Vidare att ordet och sakramen
terna för Kristi förordnings och be
fällnings skull äro kraftiga, ändocl
de genom ogudaktiga persone
varda förkunnade och utdelade.
Här fördömas donatisterna? oc’
andra sådana, som neka det var
medgifvet att bruka de ogudal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
