Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgiska Bekännelsen - 13:de artikeln. Om sakramenternas nytta och gagn - 14:de artikeln. Om predikoämbetet - 15:de artikeln. Om ceremonier eller kyrkoordningar - 16:de artikeln. Om världslig öfverhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Augsburgiska Bekännelsen. 17. o. 18. Art. 24
terna äro stiftade icke allenast
därföre, att de skola vara
kännemärken, med hvilka de kristtrogna
kunna utvärtes från andra
människor varda kända, utan de skola
vara tecken och vittnen om Guds
vilja emot oss och förordnade till
att uppväcka och stärka tron uti
dem, som bruka sakramenterna.
Därföre skola sakramenterna
således varda brukade, att tron där
är tillstädes, som tro skall Guds
löften, som genom sakramenterna
blifvit tillbjudna och för ögonen
ställda.
Därföre varda ock de fördömda,
som lära, att sakramenterna göra
oss rättfärdiga ex opere operato,
det är: allenast för det omaks skull,
att man går till sakramenterna,
dock utan tron10, och desslikes
lära, att tron, som tror synderna
vara förlåtna, icke är af nöden,
när man brukar sakramenterna.
Fjortonde artikeln.
Om predikoämbetet.
Om predikoämbetet varder lärdt,
att ingen skall i Guds församling
offentligen lära och predika ej heller
sakramenterna utskifta, med
mindre han lagligen är därtill kallad.
Femtonde artikeln.
Om ceremonier eller kyrkoordningar, af
människor stiftade.
Om kyrkoordningar varder lärdt,
att de ceremonier skola behållas,
som utan synd kunna behållas och
äro nyttiga till fred och god
ordning i Guds församling, såsom
vissa helgedagar, högtidsdagar och
annat sådant.
Dock varder folket om slika
stadgar förmanadt, att samvetena
icke skola blifva besvärade,
liksom sådana ceremonier vore en
nödvändig gudstjänst till
saligheten. Det varder också undervisadt,
att alla människostadgar, som äro
instiftade att blidka Gud, förtjäna
Guds nåd och tillfyllestgöra eller
betala för synderna, äro tvärt emot
det heliga evangelium och trons
lära; hvarföre ock klosterlöften
och stadgar om olika mat och
dagar o. s. v., upptänkta till att
förtjäna Guds nåd och
tillfyllest-göra för synderna, äro alldeles
onyttiga och strida mot det heliga
evangelium.
Sextonde artikeln.
Om världslig öfverhet.
Om världsligt regemente varder
lärdt, att alla världsliga dock
lagliga ordningar äro Guds goda verk;
och att de kristna är medgifvet
föra världsligt regemente, skipa
lag och rätt, döma saker efter
kejserlig och egen landslag, med rätt
missgärningar straffa, rätta krig
föra, strida, efter lag sälja och
köpa, öfver sitt eget råda, eder gå,
när öfverheten det lagligen begär,
hustru taga, gifvas till äkta o. s. v.
Här varda vederdöparne
fördömda, som förbjuda de kristna
dessa förenämnda världsliga kall
och ämbeten. De varda ock
fördömda, som lära, att den
evangeliska fullkomligheten icke består
i gudsfruktan och tro utan däruti,
att man öfvergifver sitt världsliga
kall och ämbete; förty det heliga
evangelium lär den eviga
rättfärdigheten, som är i hjärtat
allena. Dock förstör icke evangelium
världsligt regemente och hushåll,
utan befaller alldeles, att man allt
sådant skall hålla och bruka
såsom Guds egen ordning och uti
sådana stånd bevisa den kristliga
kärleken. Därföre äro de kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
