Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - II. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekännelsens Apol. el. Försvarssky. II. Om rättfärdiggörelsen. fc3
kasta de, så väl det, att vi neka
att människorna för sina egna
förtjänsters skull syndernas förlåtelse
undfå, såsom ock att vi påstå och
lära, att människorna genom tron
syndernas förlåtelse undfå och
genom tron på Kristus rättfärdiga
varda. Och emedan uti denna
stridighet fråga är om vår
kristliga läras och tros förnämsta
artikel, som, rätt förstådd, Kristi
namns pris och ära utbreder och
förklarar samt tillför alla
gudfruktiga samveten en nödvändig, rik
och ymnig tröst och hugsvalelse;
ty bedja vi, det täcktes eders
kej-serl. majestät oss om sådana
högviktiga saker nådigt höra. Ty
emedan våra vedersakare icke förstå,
hvad syndernas förlåtelse, tron,
nåden och rättfärdighet en är, så
förorena de ömkligt denna artikel,
Kristi ära och välgärningar
förmörka och betaga gudfruktiga
samveten den uti Kristus erbjudna
tröst och hugsvalelse.
Och på det vi må kunna
stadfästa vår bekännelse och
vederlägga det, som våra motståndare
framkasta mot oss, är det nödigt, att
vi strax i begynnelsen något förut
tala, på det så väl våra
motståndares som vår läras rätta grund
desto bättre må kunna inses och
förnimmas.
Hela den heliga skrift bör uti
dessa tvenne stycken förnämligast
fördelas: lagen och nådelöftena.
Ty på ett ställe framställer hon
för oss lagen, på ett annat löftet
om Kristus; nämligen då hon
antingen den tillkommande Kristus
utlofvar och tillsäger oss för hans
skull syndernas förlåtelse,
rättfärdiggörelsen och det eviga lifvet,
eller Kristus lofvar oss, sedan han
är uppenbar vorden, syndernas
förlåtelse, rättfärdiggörelsen och
det eviga lifvet. Men med lagen
förstå vi här de tio budorden, hvar
helst de uti Skriften läsas. Om
ceremonierna och Moses
världsliga rättegångsstadgar tala vi för
denna gången intet.
Utaf dessa tvenne stycken taga
våra vedersakare lagen för sig,
emedan det mänskliga förnuftet
någorlunda förstår lagen af
naturen och har samma lag af Gud
uti hjärtat inskrifven, och söka så
genom lagen syndernas förlåtelse
och rättfärdiggörelsen. Men de
tio budorden fordra icke allenast
utvärtes verk och gärningar, som
förnuftet någorlunda kan
åstadkomma eller göra, utan de fordra
jämväl annat, som förnuftet vida
öfvergår, nämligen att rätt frukta
Gud, rätt älska Gud, rätt åkalla
Gud, vara fullt förvissad om, att
Gud bönhör, och förbida Guds
hjälp uti döden och allehanda
an-fäktningar; ändtligen fordra de ock
af oss en rätt hörsamhet och
lydnad emot Gud uti själfva döden
samt alla frestelser och
anfäkt-ningar, att vi dem icke undfly eller
vedersaka, när Gud dem oss
pålägger.
Här hafva skolastikerna följt
filosoferna och tala allenast om
förnuftets rättfärdighet, nämligen
utvärtes verk och gärningar, och
uppdikta därjämte, att förnuftet
kan utan den Helige Ande öfver
allting älska Gud. Ty så länge
det mänskliga sinnet är i ro och
fred och hvarken förnimmer Guds
dom eller vrede, kan det väl
föreställa sig, som ville det älska Gud
och för Hans skull göra det godt
är. På sådant sätt lara de, att
människorna förtjäna syndernas
förlåtelse, när man gör så mycket,
som i ens förmåga står, det är,
om förnuftet låter sig synden led
vara och gör sig själf en vilja
till att älska Gud eller gör det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
