Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - II. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekännelsens Apol. el. Försvarssky. II. Om rättfärdiggörelsen. fc3
förlåtelse rätteligen sker. Våra
motståndare tala ganska
kallsinnigt om denna höga sak och fråga,
antingen syndernas förlåtelse och
nådens mgjutelse äro en och
samma förändring eller de äro tvenne
åtskilda. De fåfänga människorna,
de hade ingenting att säga därom!
Uti syndernas förlåtelse böra
syndens förskräckelser uti hjärtat
öfvervinna varda, ja ock den eviga
dödens ångest, såsom Paulus
vittnar, 1 Kor. 15: «Dödens udd är
synden, syndens kraft är lagen;
men Gud vare tack, som oss
segern gifvit har genom vår Herre
Jesus Kristus» *. Det är, synden
förskräcker samvetet, och det sker
genom lagen, som visar Guds
vrede öfver synden, men vi
öfvervinna den dock genom Kristus.
Huruledes? Genom tron, då vi
upprätta oss med förtröstan uppå
den utlofvade barmhärtigheten för
Kristi skull. Vi bevisa sålunda
vårt omnämnda andra stycke:
Guds vrede kan icke försonas,
om vi sätta våra gärningar
däremot; ty Kristus är oss satt till
en försoning, på det Fadren för
hans skull må blifva oss nådig.
Men Kristus omfattas icke såsom
en medlare utan genom tron;
därföre undfå vi syndernas förlåtelse
genom tron allena, då vi våra
hjärtan upplifva med förtröstan
uppå den barmhärtighet, som för
Kristi skull utlofvad och tillsagd
är. Paulus säger ock uti Rom. 5:
*Genom honom hafva vi ock en
tillgång till Fadren,» och tillägger,
«genom tron» **. Således varda vi
fördenskull med Fadren försonade
och undfå syndernas förlåtelse, när
vi upprättade varda af förtröstan
uppå den utlofvade
barmhärtigheten för Kristi skull. Våra mot-
ståndare menaKristus således vara
vår medlare och försonare, som
skulle Kristus hafva förtjänt oss
kärleken eller den såkallade
ha-bitus dilectionis; men de säga
icke, att vi honom nu såsom en
medlare bruka skola, utan sedan
de alldeles hafva begrafvit Kristus,
föregifva de, alt vi hafva en
tillgång til? Fadren genom våra
egna verk och gärningar och
därigenom samma habitus förtjäna
och sedan genom samma kärlek
till Gud komma. Hvad är detta
annat än att alldeles begrafva
Kristus och hela trons lära
borttaga? Paulus lär tvärt om, att vi
hafva en tillgång, det är en
försoning, genom Kristus, och på det
han må visa, huru det sker,
till-lägger han, att vi «genom tron en
sådan tillgång hafva» ***.
Fördenskull undfå vi således syndernas
förlåtelse genom tron för Kristi
skull och kunna icke vår kärlek
eller våra gärningar ställa emot
Guds vrede.
För det andra är det visst och
fast, att synderna varda oss
förlåtna för Kristi skull, som vår rätte
och ende medlare och försonare
är, Rom. 3: «Hvilken Gud har satt
för en nådastol genom tron i hans
blod» t. Här tillägger ock Paulus
igenom tron». Fördenskull så
varder denne försonare oss nyttig,
när vi genom tron omfatta den
uti Kristus utlofvade
barmhärtigheten och densamma Guds vrede
och dom emotsätta. Äfven i
samma mening skrifver ock Paulus
uti Ebr. 4, sägande: »Efter vi nu
hafva en stor öfverstepräst,–-
— därföre låt oss tröst eligen
framgå till nådastolen» ††. Ty han
bjuder oss »trösteligen» framgå till
Gud, icke af förtröstan uppå våra
* 1 Kor. 15: 56, 57. Rom. 3: 4. " Rom. 5: 2. "* Rom. 3: 2. † Rom. 3: 25. †† Ebr.
4: 14, 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
