Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - IV. Om Guds kyrka och församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B ek. Ap. el. Försv. IV. Om
Guds kyrka o. församling. 131
gilla de allenast det, som med det
mänskliga förnuftet
öfverensstämmer; det öfriga hålla de för ett
uppdiktadt verk eller liksom andra
poetiska sagor eller fabler.
Vi anse fördenskull enligt den
heliga skrift, att den egentligen
så kallade församlingen är de
heligas samfund, som rätteligen tro
Kristi evangelium och hafva den
Helige Ande. Dock bekänna vi,
att många skrymtare och
ogudaktiga äro i detta lifvet med dem
sammanblandade, som hafva
gemenskap med dem uti de utvärtes
tecknen, och som äro församlingens
lemmar i anseende till de utvärtes
tecknens gemenskap och således
innehafva ämbeten uti
församlingen; dock förlora icke
sakramenterna därigenom sin kraft och
verkan, att de genom ogudaktiga och
ovärdiga ordets tjänare handhafvas
och utdelas, förty de förrätta
sådant i Kristi stad och ställe för
församlingens kallelses skull och
icke för sina egna personers skull,
såsom Kristus vittnar, då han
säger : »Den eder hör, han hör mig» *.
Därföre, när de Kristi ord och
evangelium lära och förkuna och
när de sakramenterna utdela, sker
det uti Kristi stad och ställe;
hvilket ofvan anförda Kristi ord oss
lära, på det, när sådant händer,
vi då icke oss öfver ordets
tjänares ovärdighet må förarga.
Men vi hafva nog klart och
tydligt tillförene talat härom uti vår
bekännelse och visat, att vi
ingalunda hålla med donatister och
viklefiter3, som mente, att
människorna synda därmed, att de af
ovärdiga ordets tjänare
sakramenterna undfå och anamma uti
församlingen. Detta synes för denna
gång vara nog sagdt till att
1’ör-svara den beskrifning på försam-
» Luk. 10: 16.
lingen, som vi uppsatt och
framställt hafva. Vi finna icke heller,
emedan församlingen i egentlig
mening kallas Kristi kropp, huru
hon skulle annorledes kunna
beskrifvas, än vi henne beskrifvit
hafva. Ty det är ofelbart, att alla
ogudaktiga djäfvulens rike och
hans kropp tillhöra, hvilken håller
dem fångna och leder dem hvart
han vill. Själfva middagssolen kan
icke vara klarare än detta är; dock
i fall våra motståndare ännu
fortfara att försmäda oss härför, skola
vi icke låta falla oss besvärligt att
än vidlyftigare och allvarsammare
dem däruppå svara.
Våra motståndare förkasta
jämväl den del af sjunde artikeln, där
vi hafva sagt, att det är nog till
församlingens rätta och sanna
enhet, att man om evangelii lära och
sakramenternas rätta bruk efter
Kristi instiftelse öfverensstämmer,
och att det icke är nödigt att
allestädes hafva lika människostadgar
eller ceremonier, som af
människor inrättade äro. Här göra våra
motståndare en åtskillnad emellan
de allmänna och enskilda
ceremonierna och gilla denna vår artikel,
om densamma förstås om de
enskilda ceremonierna; men om den
förstås om de allmänna
ceremonierna, så antaga de den icke. Vi
förstå icke, hvad de härmed vilja
eller mena. Vi tala om den
sannskyldiga, det är, om den andliga
enheten, förutan hvilken tron icke
kan vara uti hjärtat eller hjärtats
rättfärdighet för Gud. Till denna
enhet säga vi, att de af människor
förordnade ceremoniers, vare sig
de allmännas eller de enskildas,
likformighet är icke nödig, förty
trons rättfärdighet är icke en
sådan rättfärdighet, som är bunden
vid vissa människostadgar, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
