Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - IV. Om Guds kyrka och församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
B ek. Ap. el. Försv. IV. Om Guds kyrka o. församling. 134
hvad tid det borde komma
tillsammans; de iakttogo ock några
andra bruk, såsom vissa styckens
läsande uti den heliga skrift, då
de någon gång kommo
tillsammans. Folket, som i begynnelsen
af den apostoliska församlingen
utgjordes af till kristendomen
öf-vergångna judar, behöll något af
sina förfäders seder och stadgar,
såsom gemenligen vid sådana
tillfällen plägar ske, hvilket
apostlarne sedan betydligt förändrade och
lämpade till den evangeliska
historien, såsom påsk- och
pingsthögtiderna, på det de icke allenast
genom lärande utan ock genom
dessa exempel skulle lämna
efterkommande en åminnelse af de
viktigaste tilldragelser. Om nu
detta vore oss af apostlarne
läm-nadt såsom nödvändigt till
rättfärdiggörelsen, hvarföre hafva då
biskoparne mycket däruti sedermera
förändrat? Hade sådant varit af
Gud enkannerligen befalldt, så
hade ingen människomakt eller
myndighet haft lof att det förändra.
Påskhögtiden firade och begingo
somliga på en, somliga på en
annan tid, förrän det nicænska4
mötet blef hållet; dock har denna
olikhet ej det ringaste skadat tron.
Sedermera har man gjort en noga
uträkning om påskdagens firande,
på det icke vår påsk skulle infalla
och hållas på samma tid som
judarnes. Men apostlarne hade
befallt församlingarna hålla påsk med
bröderna, som ifrån judendomen
omvända voro. Därföre hafva ock
några folk efter mötet i Nicæa
ihärdigt fasthållit denna sed, så
att de alltid iakttogo den tid, på
hvilken judarne höllo sin påsk;
dock hafva icke apostlarne velat
härmed pålägga församlingarna
någon nödvändighet, såsom
ordalydelsen i deras beslut äfven nog-
samt gifver tillkänna. Ty det
bjuder, att ingen måtte göra sig
bekymrad däröfver, änskönt
bröderna som höllo påsk, icke så noga
uträknade tiden. Bemälta besluts
ord finnas hos Epifanius5 så
lydande: »I mån icke så noga räkna
efter tiden utan hålla eder påsk
då, när edra bröder, som äro af
omskärelsen, den hålla, och hållen
den tillika med dem; skulle de
ock något litet fela om rätta tiden,
så låten icke sådant bekymra eder.»
Epifanius skrifver, att dessa äro
apostlarnes egna ord, hvilka de uti
ett deras beslut om påskhögtidens
hållande infört hafva, hvaraf en
förståndig läsare lätt kan döma,
att apostlarne för allting hafva
velat betaga folket dess dåraktiga
mening om en viss tids
nödvändighet till påskhögtidens firande,
emedan de förbjuda dem att
bekymra sig, änskönt de ej så just
rätta tiden uträkna eller träffa
kunde. Sedermera hafva några
österländingar, af sin läras
upphofsman audianer6 kallade, påstått,
att för detta apostlarnes besluts
skull borde påsken firas på samma
tid, som judarne hålla den. Dessa
vederlägger Epifanius, berömmer
apostlarnes beslut och säger, att
det ingenting innehåller, som går
ifrån tron eller den gamla
kyrkolagen, och förebrår audianerna, att
de icke rätteligen förstodo själfva
ordaförståndet häraf, och uttyder
det i samma mening, som vi det
uttyda, nämligen att det varit
apostlarnes mening, att det låge föga
makt uppå hvad tid man helst
påskhögtiden ville begå. Men
såsom de förnämsta af bröderna
voro omvända judar, som gärna
iakttogo den judiska ordningen,
så ville de, att ock de andra skulle
för enighetens skull deras
exempel efterfölja. Apostlarne hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
