Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - IX. Om helgonens dyrkan och åkallan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Bek. Ap. el. Försv. IX. Om helgonens dyrkan och åkallan.
gonen hafva vi ingenstädes uti den
heliga skrift ett sådant löfte;
därföre kunna ock aldrig våra
samveten för visso tro, att vi genom
helgonens åkallan bönhörda varda.
Fördenskull sker denna åkallan
icke af tron.
Vidare hafva vi ock Guds
befallning att åkalla Kristus enligt
Matt. 11: »Kommen till mig, I alle,
som arbeten och ären betungade,
och jag vill vederkvicka eder»*;
hvilket ock visserligen är sagdt
för oss. Så säger ock Esaias 11:
»Och det skall ske på den tiden,
att Isai rot, som står till folks
baiter, där skola hedningarne
fråga efter, och hans hvila skall
vara ära»**. Och Psalm. 45: »De
rike i folket skola bedja inför dig»***.
Och Ps. 72: »Alla konungar skola
tillbedja honom»; och litet
därefter: »Och man skall alltid bedja
inför honom» †. Och, Joh. 5, säger
Kristus: »Alla skola hedra Sonen
såsom de hedra Fadren» ff. Och
Paulus, 2 Tess. 2, säger bedjande:
»Men själfver vår Herre Jesus
Kristus och Gud och vår Fader, den
oss älskat har och gifvit en evig
tröst och ett godt hopp genom
nåden, han hugsvale edra hjärtan
och styrke eder uti all lärdom och
goda gärningar» ff \. Alla dessa
språk handla om Kristus; men
hvad bud eller exempel kunna
våra motståndare framföra utaf
skrifterna om helgonens åkallan?
Det andra, som hör till en
sannskyldig försonare, är, att hans
förtjänster syfta därhän, att de för
andra skola göra till fyllest, att
de skänkas åt andra medelst ett
gudomligt tillräknande, att de
genom dem, liksom genom egna
förtjänster, må för rättfärdiga
räknade varda; såsom om en vän be-
* Matt. 11: 2a " Es. 11: 10. *" Ps. 45: 13. † Ps. 72: 11, 15. †† Joh. 5: 23. ††† 2 Tess.
2: 16, 17.
talar för den andre hans skuld,
så varder gäldenären genom en
annans förtjänst eller betalning,
såsom genom sin egen, ifrån sin
skuld befriad. Alltså varda Kristi
förtjänster oss tillräknade, att vi
må räknas för rättfärdiga genom
förtröstan på Kristi förtjänst, när
vi tro på honom, liksom hade vi
våra egna förtjänster.
Uppå dessa två delar, nämligen
det gudomliga nådelöftet och Kristi
förtjänst, skall en rätt bön och en
sann förtröstan på Guds
barmhärtighet sig enkannerligen grunda.
En sådan förtröstan på Guds
nådelöfte och Kristi förtjänst böra
vi alltid hafva, så framt vi rätt
vilja bedja. Vi böra ock för visso
tro, så väl att vi för Kristi skull
bönhörda varda, som ock att vi
förmedelst hans förtjänst och
för-skyllan hafva en blidkad och
försonad Fader.
Häremot lära våra motståndare
först, att vi skola åkalla helgonen,
ehuru de dock hvarken Guds löfte,
befallning eller något exempel
hafva däruppå af den heliga skrift.
Och de göra likväl så mycket, att
man fattar större tro och
förtröstan på helgonens barmhärtighet
än på Kristi nåd och
barmhärtighet, ehuru Kristus uttryckligen
befallt, att man skall komma till
honom och icke till helgonen. För
det andra så tillräkna de åt andra
helgonens förtjänster liksom Kristi
förtjänster; de befalla, att man
skall förtrösta på helgonens
förtjänster, liksom blefve vi för
rättfärdiga räknade för helgonens
förtjänster, såsom vi för rättfärdiga
hållna varda för Kristi förtjänst.
Vi dikta här ingenting utan anföra
här endast deras egna ord.
Genom aflaten säga de sig utdela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
