Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - X. Om de två delarna i Herrens nattvard - XI. Om prästernas äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Bek. Ap. el. Försv. ■ XI. Om prästernas äktenskap. 198
lingen tager sig likväl icke den
friheten att af Kristi anordningar
göra några likgiltiga ting. Vi
ursäkta väl församlingen, som har
lidit denna oförrätt, emedan bägge
delarna kunde icke henne tilldelta
varda; men dem, som varit
upphofsman därtill, som försvara, att
hela sakramentets bruk rätteligen
förbjudes, hvilka ock nu icke
allenast förbjuda det utan ock
bannlysa och med våld förfölja dem,
som hela sakramentet bruka,
ursäkta vi ingalunda. De må själfva
se sig om, huru de en gång vilja
göra Gud räkenskap för sina
ogudaktiga påfund. Man må icke heller
strax tänka, att församlingen gillar
och fastställer allt hvad påfvarne
förordna, i synnerhet som den
heliga skrift om biskoparne och
lärarne uti församlingen
profeterar sålunda, som Hezekiel säger:
»Där skall hvarken lagen mera
vara när prästen eller råd när
de gamla» *.
XI. Om prästernas äktenskap.
Ehuruväl munklefvernet är nu
för tiden öfver allt illa beryktadt
för otukt och lättfärdighet, så
un-derstå sig dock våra motståndare
icke allenast att försvara den
påf-viska lagen under ett falskt och
ogudaktigt sken af Guds heliga
namn utan ock att inråda kejsaren
och furstarne, att de icke må tåla
eller fördraga prästernas giftermål
till Romerska rikets skymf och
vanheder; ty sålunda tala de.
Hvar har man väl uti någon
historia läst något om en större
oförskämdhet än denna våra
motståndares? Ty de skäl och bevis,
hvaraf de betjäna sig, vilja vi se-
dermera granska. Nu må den
förståndige läsaren eftertänka, hvad
dessa fåfänga människor hafva i
sinnet, som säga, att äktenskapen
förorsaka riket skymf och
vanheder, liksom det allmänna
van-rvktet af det lösaktiga och
lättfärdiga väsendet, som går i svang
och brinner i full låga hos dessa
heliga fäder, hvilka i utvärtes
måtto ställa sig usla, arma och
fattiga men lefva dock hvar dag
kräsligt, skulle vara en förträfflig
heder för församlingen. Man kan
icke med iakttagande af
anständighet ens nämna de laster, hvilka
dessa med största frihet och
själfs-våld uppenbarligen bedrifva. Och
denna deras otukt och
lättfärdighet påstå de, att din högra hand,
kejsar Karl, skall hägna och
försvara, hvilken jämväl några gamla
spådomar kalla en tuktig, kysk
och ärbar konung? Ty om dig
synes detta vara sagdt: »En ärbar
och tuktig man skall allestädes
råda». De påstå, att du skall
upphäfva och sönderslita äktenskapen
tvärt emot Guds lag, emot all
mänsklig lag och emot mötenas
lagar och beslut, att du skall låta
gå grufliga lifsstraff öfver
oskyldiga människor allenast för
äktenskapets skull, att du skall låta
dräpa och mörda prästerna, hvilka
barbarerna dock af
samvetsgrann-het skona, och att du skall i
elände och landsflykt fördrifva
öfvergifna kvinnor och faderlösa barn.
Sådana lagar och förslag föredraga
de dig, allramildaste och fuktigaste
kejsare, hvilka inga barbarer,
ehuru grymma och vildsinnade de
äro, skulle kunna höra eller
fördraga; men som Gud har benådat
dig med ett mildt, tuktigt och
ädelmodigt sinne, så lefva vi i den
* Hezek. 7: 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
