Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - XI. Om prästernas äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’208
Bek. Ap. el. Försv. ■ XI. Om prästernas äktenskap. 208
gas under sken af denna
ogudaktiga lag.
Det andra af motståndarnes skäl
och bevis är, att prästerna böra
vara rena efter detta språk:
»Renen eder I, som Herrens tyg
bären»*. Och i samma mening
anföra de ock många andra
Skriftens språk. Detta skäl, hvilket de
säga vara det klaraste och
tydligaste, hafva vi tillförene
vederlagt. Ty vi hafva sagt, att
coelibatet förutan tron icke är någon
renhet för Gud, och att
äktenskapet är genom tron både rent och
heligt efter detta språk: »Dem,
som rena äro, äro alla ting rena»**.
Vi hafva ock sagt det, att de
utvärtes renheter och lagens
ceremonier icke böra föras eller
lämpas hit; förty evangelium fordrar
hjärtats renhet och icke lagens
ceremonier. Det kan ock hända,
att en äkta mans hjärta, såsom
Abrahams eller Jakobs, ehuru de
flera hustrur haft, är renare och
mindre af onda lustar och
begärelser brinnande än många ogiftas,
ja ock hos dem, som velat synas
rätt återhållsamma. Men att
Ésai-as säger: »Renen eder I, som
Herrens tyg bären», bör förstås om
hjärtats renhet, om hela bättringen.
För öfrigt så må de heliga uti det
utvärtes bruket veta, huruvida det
är nyttigt att bruka måttlighet uti
äktenskaps-umgänge och, som
Paulus säger, »behålla sitt fat uti
helgelse och ära»***. Ändtligen
emedan äktenskapet är rent, så säges
rätteligen till dem, som uti sitt
ogifta stånd icke äro
återhållsamma, att de må taga sig hustrur,
på det de må vara rena. Alltså
befaller ock samma lag, som
säger: »Renen eder I, som Herrens
tyg bären», att de orena ogifta
må blifva rena och kyska äkta
personer.
Det tredje af deras skäl är
förskräckligt, att prästernas
äktenskap skall vara ett Joviniani
kätteri. Sakta, sakta, gode herrar!
Detta är en ny beskyllning, att
äktenskapet skulle vara ett kätteri.
På Joviniani tid visste ännu ingen
människa af lagen om det
beständiga coelibatet. Därföre är det
en oförskämd lögn, att prästernas
äktenskap är ett Joviniani kätteri,
eller att detta äktenskap då af
församlingen blifvit förkastadt. Uti
sådana stycken är lätt att se, hvad
våra motståndare haft i sinnet, då
de skrefvo vederläggningen. De
hafva utan tvifvel menat, att de
oerfarna kunde mycket lätt
bevekas, om de esomoftast hörde, att
vi blefvo beskyllda för kättare, om
det föregåfves, att vår sak eller
lära vore långt tillförne genom
församlingens beslut fördömd och
förkastad. Därföre beropa de sig
falskeligen på församlingens
beslut. Och som de detta väl veta,
så hafva de icke velat visa eller
lämna oss en afskrift af sin
vederläggning, på det denna
fåfänglighet och dessa försmädliga
beskyllningar icke skulle af oss kunna
vederläggas. Men hvad Joviniani
sak vidkommer om coelibatets
och äktenskapets jämförelse med
med hvarannan, så hafva vi
därom tillförne sagt hvad vi tänka;
ty vi göra icke coelibatet och
äktenskapet lika goda med
hvarannan, änskönt hvarken coelibatet
eller äktenskapet förtjänar
rättfärdiggörelsen.
Med sådana svaga och kraftlösa
skäl och bevis försvara de denna
ogudaktiga och för all ärbarhet
och goda seder högst skadliga
* Es. 52: 11. *" Tit. 1: 15. ••• 1 Tess. 4: 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
