Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D:r Martin Luthers lilla katekes - Luthers företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doktor Martin Luthers lilla katekes. Företal.
289
sammastädes hvart och ett bud,
hvart och ett stycke af tron och
Herrens bön tillika med dess
mångahanda gärningar, nytta, gagn,
farlighet och skada, såsom du
rikligen finner allt detta i många
gudliga böcker, hvilka därom äro
skrifna. Drif i synnerhet det budet
och stycket allra mest, som hos
dina åhörare mest öfverträdes,
såsom det sjunde, om stöld, måste
du allvarsamt drifva hos
handtverkare, handelsmän, jämväl hos
bönder och tjänstehjon, emedan
allahanda otrohet och tjufnad är
stor hos sådana människor. Det
Ijärde budet måste du ock väl
drifva hos barn och menige man,
att de skola vara stilla, trogna,
lydiga, fridsamma, och alltid
anföra många exempel af Skriften,
att Gud har straffat den, som det
öfverträdt, och välsignat den, som
det efterlefvat.
I synnerhet mana jämväl därvid
på ölverhetspersoner och
föräldrar, att de regera väl och hålla
barn i skola, och visa dem, att de
efter Guds befallning äro skyldiga
att göra det, och hvad för en svår
synd de bedrifva, om de det icke
göra, alldenstund de därigenom
kullkasta och föröda både Guds
och världens rike såsom de värsta
både Guds och människors
fiender, och lägg väl ut för dem, hvad
för en gräslig skada de göra, om
de icke hjälpa till att uppfostra
barn att blifva kyrkoherdar,
predikanter, skrifvare m. m., så att
Gud skall förskräckligt straffa dem
därföre. Ty det är nödigt att
predika härom; föräldrar och
öfver-hetspersoner synda nu för tiden
i detta afseende mer än man kan
säga, och djäfvulen har därmed
i sinnet det som grufligt är.
Slutligen, emedan påfvens
tyranni är nu mycket förminskadt,
Luth. Kyrkans Bekännelseskrifter.
så vilja de icke mera gå till
altarets sakrament utan förakta det.
Här är det åter nödigt att mana
på, dock med förstånd, ty vi skola
icke tvinga någon till tron eller
till sakramentet, ej heller
föreskrif-va någon lag, tid eller ställe
därtill, men så predika, att de själfva
vår lag förutan tränga sig därtill
och likasom tvinga oss
kyrkoherdar att gifva sig sakramentet,
hvilket man gör på det sätt, att man
säger dem: Hvem som icke söker
eller begär sakramentet
åtminstone en gång eller fyra gånger om
året, om honom är att frukta, det
han föraktar sakramentet och är
ingen kristen, liksom den icke är
någon kristen, som icke tror eller
hör evangelium. Ty Kristus sade
icke: detta försummen eller detta
förakten, utan detta gören, sä ofta
I dricken m. m. Han vill för visso,
att vi skola göra detta, men icke,
att vi alldeles försumma och
förakta det. Detta gören, säger han.
Men om någon icke mycket
aktar sakramenterna, så är det ett
tecken därtill, att han har ingen
synd, intet kött, ingen djäfvul,
ingen värld, ingen död, ingen
farlighet, intet helvete, det är, han tror
intet af allt detta, fastän han är
nedsänkt däruti upp öfver öronen
och hel och hållen hör djäfvulen
till. Tvärt om behöfver han ingen
nåd, intet lif, intet paradis, intet
himmelrike, ingen Kristus, ingen
Gud eller något annat godt. Ty
om han trodde, att han vore
nedsänkt i så mycket ondt och honom
fattades så mycket godt, så skulle
han icke försumma detta
sakrament, i hvilket vi blifva ifrån allt
sådant ondt befriade och med så
mycket godt begåfvade; man skulle
ej heller behöfva tvinga honom
med någon lag till detta
sakrament, utan han skulle själf kom-
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
