Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 Luthers större katekes. Företal.
och försumliga lärare, som vi voro
under påfvedömet.
Härtill kommer ock den
fördärf-liga och högst skadliga smittan,
som härflyter af säkerhet och
förmätenhet, hvilka odygder
småningom intagit och så besmittat
mångas hjärta och sinne, att de heligt
bedyra, ingenting vara lättare än
katekesens lära; så att, när de
en gång hastigt genomögnat
densamma, mena de sig hafva insupit
all lärdom och kommit till det
högsta, kasta fördenskull boken i
en vrå och sedan så godt som
blygas att taga henne åter i
handen.
Ja, hvad som är ännu
skamligare, man finner ock än i dag
många ädlingar af så oädelt
kynne, att de våga säga, att numera
icke behöfvas predikanter och
kyrkoherdar, utan att det är nog
med själfva böckerna, af hvilka
hvar och en kan själf lära allt
detta utan någons undervisning
och lärdom; hvarföre de ock låta
kyrkorna svårligen förfalla,
socknarna i grund fördärfvas samt
kyrkoherdar och lärare utaf
hunger försmäkta; allt såsom det ägnar
galna och dåraktiga tyskar. Ty
sådant folk hafva vi tyskar och
måste dem lida.
Men, att jag här må tala något
om mig själf, ändock jag är en
doktor och lärare med icke
mindre lärdom och erfarenhet
begåfvad (som jag menar) än de, hvilka
sig så mycket inbilla och äro
intagna af sådan säkerhet, så
skämmes jag likväl icke att likna de
små piltarne, utan, såsom vi lära
dem katekesen, så läser ock jag
hvar morgon, eller när eljest
någon ledighet därtill gifves, Herrens
bön, Tio Guds bud, Trons artiklar
eller några psalmer m. m. ord
för ord. Och ehuruväl jag dag-
ligen läser och studerar i bok, så
kommer jag dock icke så vidt,
som jag önskar, och förmår icke
heller uträtta det jag åstundar.
Alltså sker det, att jag än i dag
vill och har af nöden att bekänna
mig för ett barn och lärjunge uti
katekesens lära. Men dessa fina
och kräsliga människor komma
så vida med en enda
genomläsning, att de strax lämna lärarne
efter sig och veta allt, så att de
icke mer behöfva någons lärdom
och undervisning. Men därmed
gifva de ett ofelbart bevis för, att
de alls intet sköta om sitt ämbete
eller folkets välfärd utan förakta
både Gud och hans ord. Ej heller
hafva de i sådant tillstånd att
frukta för vidare fall, ty de äro
allaredan djupt nog fallna, så att de
behöfva blifva alldeles barn på
nytt och lära de första
bokstäfverna, hvilka de mena sig tillika
med barnskorna (som i
ordspråket säges) hafva längesedan
trampat ut.
Därföre beder jag dessa
latbukar och själfheliga förmätna
människor, att de dock för Guds skull
icke inbilla sig vara komna till
den lärdom och vishet, som de
tillmäta sig, icke heller tänka uti
sitt sinne sig hafva grundligen lärt
och fattat alla katekesens stycken,
ehuru de kunna synas vara mäkta
djupt inhämtade och uppfattade.
Ty om vi än skulle medgifva, att
de hade katekesens stycken
allesammans i bästa måtto sig
bekanta (som dock i detta lifvet
torde vara nästan omöjligt), så kan
det icke förbigås, att en ymnig
frukt och nytta följer däraf, om
de dagligen läsa denna barnalära
och i dess betraktande och
omtalande sig öfva. Ty den Helige
Ande är ju tillstädes vid ett
sådant läsande, samtal och betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
