Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Första delen - Tredje budet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Luthers större katekes. l:a budet.
sina trötta lemmar efter det svåra
arbete, som de haft under veckan;
och sedan allra mest därföre, att
emedan man eljest af lekamliga
sysslor är hindrad, man i
synnerhet om söndagen må hafva tid
att tjäna sin Gud med hans heliga
ords hörande och betraktande,
såsom ock sedan att prisa honom
med psalmer, lofsånger och
böner.
Dock är detta hos oss icke
bundet till någon viss tid eller dag
såsom hos judarne; ty ingen dag
är i det afseendet bättre än den
andra, utan bör man använda alla
dagar till Guds dyrkan; men, som
folket, af andra sysslor förhindradt,
icke kan alla dagar
sammankomma, är det ju billigt, att en dag i
veckan användes och helgas
därtill. Nu är söndagen redan sedan
lång tid tillbaka därtill utsedd;
därför må en sådan loflig och
gammal anordning ej ändras, på
det häruti en allmän likhet må
hållas och icke någon onödig
ändring åstadkomma någon villa.
Alltså är meningen af detta bud
enfaldeligen denna, att sön- och
helgedagar hufvudsakligen
användas till Guds ords hörande och
betraktande, och att
predikoämbetet må då i synnerhet hafva att
skaffa med ungdomens och de
enfaldigas undervisning. Dock må
ingen tänka, att de gärningar ej
må företagas på söndagen, som
äro oundgängliga och
nödvändigheten fordrar.
Därföre, när det frågas: Hvad
är att helga hvilodagen? så kan
man svara: Det är så mycket,
som att hålla honom helig. Och
åter till den frågan: Hvad är att
hålla honom helig? kan svaras:
Intet annat än att den dagen vara
helig i ord, gärningar och
lefverne. Ty denna dag behöfver i sig
själf intet vidare helgande, än han
i begynnelsen undfått af skaparen,
men det som Herren fordrar är,
att du håller honom helig för dig,
ty eftersom dina gärningar äro,
heliga och gudliga eller oheliga
och världsliga, så blifver ock
denna dag i följd däraf helgad eller
ohelgad.
Men på hvad sätt helgas då
hvilodagen? Sannerligen icke
därmed, att man sitter i
kakelugnsvrån med händerna i kors och
alldeles intet arbete gör, eller ock
att man bär en krans på hufvudet
eller har nya och fina kläder, utan
därmed, att man betraktar Guds
ord och till sitt lefvernes
förbättring öfvar sig däruti.
Vi kristna borde sannerligen
jämt och samt hålla helgedag,
det är alltid öfva oss i Guds ord
och hafva det i hjärtat och på
tungan; men efter icke alla för
andra beställningars skull hafva,
tid och lägenhet därtill, måste man
på vissa timmar i veckan hålla
ungdomen därtill och åtminstone
helighålla en dag för hela
församlingen, på densamma endast
handla och göra, hvad som till
gud-aktighetens öfning tjänar, betrakta
tio Guds bud, tron och Herrens
bön och således inrätta hela vårt
lefverne efter Guds heliga ords
rättesnöre. Nu på hvad tid man
med allmänt samtycke har slika
gudliga öfningar för händer, så
helgas hvilodagen rätt. Men hvar
det ej sker, där må det ej hållas
för någon de kristnas hvilodag.
Ty att så hålla sön- och
högtidsdagar, att man intet arbete gör,
det kunna ock de okristna och
ogudaktiga. Så göra de lättjefulla
klerkerna i påfvedömet, de stå i
kyrkan, sjunga, sorla och bullra;
dock kan man ej säga, att de med
detta sitt skrikande och tjutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
