Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Första delen - Slutet på de tio budorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers större katekes. Slutet på de 10 budorden. 352
nes rökelse, där spelar och sjunger
man, så att allt uppfylles med
sorl; där upptändas vaxljus, så
att man för allt dettas skull kan
hvarken se eller höra något annat.
Ty att en mässepräst står uti sin
gyllene korkåpa, eller att en, som
är utom andliga ståndet, ligger
hela dagen på knä i kyrkan, icke
vetande hvad han mumlar eller
pladdrar, det kalla de ett kostligt
och härligt verk, hvilket man icke I
nog kan berömma. Alen att en
fattig flicka väl sköter ett spädt
barn och troget gör det henne är
anbefalldt, det räknas för intet,
ty hvad skulle eljest de stinna
munkar och kåta nunnor annat
söka i klostren?
Men se, är det icke en
afskyvärd förmätenhet hos dessa
förtviflade människor, att de drista
sig kunna upplinna högre stånd och
bättre lefverne, än som tio Guds
bud oss lära, och föregifva,
såsom sagdt är, att detta är ett slätt
och ringa lefverne, som allenast
af gemene man bör hållas och
iakttagas; men deras präktiga
väsende anstår allenast de heliga
och fullkomliga människorna i
världen. Och dessa eländiga och
blinda människor förstå icke, att
ingen människa kan komma så
högt i världen, att hon håller ett
enda af dessa tio Guds bud, såsom
det skall hållas, utan det är
nödvändigt (såsom vi höra skola), att
både tron och bönen måste
komma oss till hjälp, hvarigenom vi
ständigt måste sucka, bedja och
undfå kraft och förmåga att hålla
Guds bud. Därföre är deras
beröm och väsende icke annat, än
som man ville skryta och säga:
Jag har visst icke en penning att
betala mina gäldenärer med, dock
kan jag lätt betala ut tio
gyllen.
Detta talar och upprepar jag så
träget, på det att man en gång
måtte bli befriad ifrån det
beklagliga missbruk, hvilket så djupt
inrotat sig och ännu hänger vid hvar
man, och vänja sig i alla stånd
på jorden att hit allena vända sina
ögon och härom bekymra sig. Ty
man skall aldrig uppfinna någon
lära eller stånd, som kunna
jämföras med tio Guds bud, emedan
de äro så höga, att ingen blott
människa kan af egen förmåga
dem fatta och fullgöra. Funnes
någon, som kunde fullgöra dem,
borde han hållas för en himmelsk
man och en ängel, som långt vida
öfverginge all världens helighet.
Tag dem allenast för dig och
försök med flit, lägg all makt och
kraft därpå, så skall du strax
finna, att du får så mycket att göra,
att du icke en gång skall söka
och akta andra verk och annan
helighet. Detta vare nog taladt
om första delen af den kristliga
läran, så mycket som därvid
behöfves att lära och förmana; men
till afslutning vilja vi dock här
upprepa, hvad som tillförne i det
första budet är sagdt och
förklaradt, på det man må lära, huru
mycken vikt Gud lägger därpå,
att man väl lättar och öfvar de
budorden.
Jag, Herren din Gud är en stark
hämnare, den som söker fädernas
missgärning in på barnen, allt
intill tredje och fjärde led, de
som mig hata; och gör
barmhärtighet uppå många tusende, som
hafva mig kär och hålla mina
bud.
Ehuru detta tillägg är i
begynnelsen, såsom man ofvanför hört,
bifogadt det första budet, så kan
! man dock icke neka, att det är
utsatt för alla budens skull,
emedan de alla böra hit hänföras och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
