Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Andra delen. Om tron - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Luthers större katekes. l:a artikeln.
båda enahanda betydelse. Men
fordom var det ena stycket icke
tillagdt, är ock ganska orimligt
och illa i vårt modersmål (Tyskan)
uttolkadt: de heligas gemenskap,
hvilket, om man tydligt skulle
angifva det, borde efter tyska
munarten nämnas helt annorlunda,
alldenstund ordet ecclesia egentligen
icke betyder annat än en
församling. Men vi äro vana att bruka
ordet kyrka, hvilket de enfaldiga
icke förstå om den församlade
folkhopen utan om de invigda
husen och templen, ehuru själfva
huset icke bör kallas kyrka
annat än därföre, att en myckenhet
af folk där plägar församlas. Ty
vi som sammankomma välja oss
därtill ett särskildt rum, och så
gifva vi huset namn af den
församlade folkhopen.
Alltså betyder detta ordet kyrka
egentligen intet annat än en
församling, och är det icke till sitt
ursprung tyskt (eller svenskt) utan
grekiskt såsom ock ordet ecclesia,
ÉKKÅrjoin. Ty grekerna kalla det
på sitt språk kvqio, liksom det på
latin kallas curia. Därföre skulle
det rätteligen på Tyska (eller
Svenska) heta: en kristlig menighet
eller församling, eller, som vore
allra bäst och tydligast, en helig
kristenhet.
Sålunda borde ock ordet
com-munio, som är bifogadt, icke
uttolkas med gemenskap utan
menighet; och är det för ingen
annan orsaks skull tillagdt, än att
det skulle vara öfver det förra
ordet som en uttydning, hvarmed
någon utan tvifvel har velat
förklara, hvad som borde förstås
med en kristlig kyrka, för hvilket
de, som både i tyska och latinska
språken voro oförfarna, hafva sagt:
Gemeinschaft der Heiligen, då
likväl ingen på Tyska så benämner
och förstår det ordet. Utan på
god och rätt Tyska borde det
heta: Ein Gemeine der Heiligen,
de heligas menighet eller samfund,
det är ett sådant samfund, uti
hvilket inga andra vistas än de,
som äro heliga, eller ännu
tydligare: Ein heilige Gemeine, ett
heligt samfund. Detta säger jag
därföre, att man rätteligen må
förstå orden, alldenstund det är så
långt inkommet i vanan, att det
svårligen står att utrota och det
strax måste vara kätteri, när man
förändrar och ombyter ett enda
ord.
Men detta är innehållet af detta
tillägg: jag tror, att på jorden är
en liten helig församling och
samfund, som består allenast af heliga
människor under ett hufvud,
Kristus, sammankallad genom den
Helige Ande i en tro, ett sinne och
förstånd, med mångahanda gåfvor,
dock i kärleken endräktig, utan
parti och skiljaktighet. Ibland
dessa tror jag ståndaktigt, att jag ock
är en lem, delaktig att njuta allt
det goda, som de hafva, och att
jag är ledsagad och förd dit
genom den Helige Andes hjälp och
med dem uti en kropp förenad,
därigenom att jag hört och ännu
hör Guds ord, hvilket är
begynnelsen att inkomma i denna
församling. Ty förrän vi kommit dit,
voro vi alldeles under djäfvulens
våld, såsom de där om Gud och
Kristus ingen viss kunskap hade.
Ja, den Helige Ande viker ock
icke ifrån de heligas samfund
eller kristenheten utan förblifver hos
henne intill den yttersta dagen,
genom hvilken han för oss till sig,
och brukar henne till att
predika och drifva ordet, hvarigenom
han åstadkommer och förökar
helgelsen, att hon dagligen
tillväxer och varder stark i tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
