Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Andra delen. Om tron - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Luthers större katekes. l:a artikeln.
och dess frukter, som han skaffar.
Dessutom tro vi jämväl, att vi
uti kristenheten hafva syndernas
förlåtelse, hvilket sker genom de
heliga sakramenterna och
aflösningen, så ock genom allehanda
trösterika språk i hela evangelium.
Därföre hör det hit, som bör
framställas om sakramenterna, samt
deras nytta, bruk och värdighet,
ja korteligen, hela evangelium och
alla kristenhetens ämbeten, hvilka
■det är högst nödvändigt att jämt
■och flitigt öfva. Ty ehuruväl Guds
nåd är oss genom Kristus
förvärfvad och helgelsen genom den
Helige Ande är skedd förmedelst
Guds ord i den allmänneliga
kristliga kyrkans förening; så äro vi
dock aldrig utan synd, och det
för vårt onda kötts skull, som vi
ännu föra med oss.
Därföre är allt i kristenheten
därtill förordnadt, att vi där
dagligen hämta idel syndernas
förlåtelse både genom ord och
tecken, som äro instiftade att trösta
och upprätta samvetet, så länge
vi här lefva. Sålunda gör den
Helige Andes nåd, att ändock vi
-äro med synder besmittade, så
kunna de dock icke skada oss,
som äro i kristenheten, hvarest
intet annat är än en ständig och
oupphörlig syndernas förlåtelse,
både den, som Gud skänker oss,
och den, hvilken vi ömsom öfva
emot hvarandra, i det vi inbördes
förlåta, fördraga och upprätta
hvarandra.
Men utom denna kristenhet, där
evangelium icke är, där är icke
heller någon syndernas förlåtelse,
såsom där ock icke kan vara
någon helgelse. Därföre hafva alla
de själfvilligt afsöndrat sig ifrån
denna församling, hvilka icke
genom evangelium och syndernas
förlåtelse söka helgelsen utan vilja
förtjäna densamma med egna
gärningar.
Men emellertid, emedan
helgelsens verk här är begynt och
dagligen tilltager, vänta vi, att detta
vårt kött, med all sin smitta och
onda lusta dödadt och begrafvet,
må förruttna men åter härligen
uppstå och framgå med ett nytt
och odödligt lif till en fullkomlig
helighet. Ty nu äro vi allenast
till hälften rena och heliga, så att
den Helige Ande alltid har något
att genom Guds ords predikan
hos oss rena och rensa, såsom
ock dagligen utdela syndernas
förlåtelse allt intill det tillkommande
lifvet, hvarest icke mera skall vara
syndernas förlåtelse, utan
människorna skola alldeles heliga och
rena ifrån all syndasmitta, fulla
af all fromhet och rättfärdighet,
frälsta och befriade ifrån synden,
döden och allehanda fördärf, blifva
försatta med en förklarad
lekamen till ett nytt och evigt lif.
Se detta allt är den Helige
Andes verk och ämbete, att han här
på jorden må begynna helgelsen
och densamma dagligen genom
dessa två ting föröka, nämligen
genom den kristliga kyrkan och
syndernas förlåtelse. Slutligen, när
vi äro förmultnade till stoft och
aska, skall han detta i ett
ögonblick fullkomligen skära och rena
och oss evinnerligen däruti
bibehålla förmedelst de tvenne sista
artiklarna.
Men att här sättes köttets (de
dödas) uppståndelse är icke heller
nog väl återgifvet på tyska
språket (icke heller på det svenska),
ty när gemene man hör kött
nämnas, tänker man icke på annat
än det, som finnes i köttboden;
därföre borde vi rätt på tyska
(eller svenska) säga kroppens eller
lekamens uppståndelse. Men där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
