Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Tredje delen. Herrens bön - Andra bönen - Tredje bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Luthers större katekes. 4:e hufvudsty eket.
otvifvelaktigt skulle hoppas att en |
gång kunna bekomma det eviga
goda. Därföre böra vi styrka oss
däremot och i synnerhet bedja
härom, så skola vi sedan få allt
annat till öfverflöd, såsom Kristus
själf lär: »Söken först efter Guds
rike och hans rättfärdighet, så
faller eder allt detta titi». Ty huru
skulle han låta oss lida brist på
lekamliga ting, när han så visst
lofvar, att han vill gifva oss det
eviga och himmelska goda?
Tredje bönen.
Ske din vilja, såsom i
himmelen så ock på jorden.
Hittills hafva vi bedit, att Guds
namn af oss må varda helgadt
och äradt, såsom ock att hans rike
ibland oss måtte hafva god
framgång, i hvilka tvenne stycken allt
är innefattadt, som länder till Guds
ära och vår salighet, så att vi
kunna tillägna oss Gud med alla hans
rika håfvor. Men här är åter för
oss högst nödvändigt, att vi fast
och stadigt behålla sådana
härliga Guds rikedomar och icke på
något sätt låta oss ryckas och
slitas därifrån. Ty såsom uti ett
väl beställdt regemente böra finnas
icke allenast de, som hafva
inseende öfver allmänna hus,
byggnader och sysslors förrättande,
utan ock fältherrar, som afvärja
fientliga infall och redligen
försvara fäderneslandet ifrån allt våld
och oförrätt; sålunda ock här,
fastän vi hafva bedit om det oss högst
nödigt är, nämligen att vi måtte
varda delaktiga af evangelium,
tron och den Helige Ande, som
oss må regera och frälsa ifrån
djäfvulens våld, så böra vi icke dess
mindre bedja därom, att Gud ville
låta sin vilja ske ibland oss. Ty
om vi skola blifva bestående uti
den erkända sanningen, så skall
det komma att se ut underligt, och
vi måste utstå många anfall at
alla dem, som med högsta makt
söka att hindra och kullkasta de
tvenne förra styckena.
Ty ingen tror lätt, huru
djäfvulen "med all makt sätter sig
däremot, emedan han icke kan lida,
att någon rätteligen lär eller af
hjärtat tror; och det gör honom
öfver måttan ondt, att han måste
se, huru hans lögnaktiga och
vederstyggliga läror, som varit
antagna och ärade under sken af Guds
heliga namn, nu, sedan evangelii
ljus är uppkommet, blifva
upptäckta och nesligen bespottade samt
ur människors hj Ärtan utrotade
och hans rikes gränser genom
sådant nederlag förminskade.
Därföre rasar och fräser han såsom
en vildsint fiende och angriper
oss med all sin makt och styrka.
Förutom allt sitt anhang tager han
ock världen och vårt eget kött
sig till hjälp; ty vårt kött är i sig
själft lättjefullt och benäget till det
ondt är, fastän vi hafva anammat
och tro Guds ord. Men världen,
som är helt och hållet stadd i det
onda, upphetsar han emot oss på
allt sätt och blåser under för att
genom hvarjehanda hinder draga
oss tillbaka, nedslå oss, och åter
föra oss under sitt välde. Detta
allt är hans uppsåt, vilja och
tanke, hvarefter han traktar natt och
dag, och icke ett ögonblick gifver
han sig ro och hvila utan brukar
alla konster, list, försåt, sätt och
utvägar, som han någonsin kan
uttänka.
Därföre förestår oss intet
vissare, om vi vilja vara kristna, än
att vi få djäfvulen samt alla hans
änglar och världen till våra
fiender, hvilka skola tillfoga oss
allehanda plågor och olyckor. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
