Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Fjärde delen. Om dopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers större katekes. 4:e hufvudstycket.
383
För det andra, sedan vi nu för |
visso veta, hvad dopet är och
hvad tanke man bör hafva därom, i
måste vi jämväl lära, för hvad
orsaks skull och till hvad nytta
dopet är instiftadt, det är, hvad
nytta och frukt det medför,
skaffar och tillför de döpta. Men detta
kan man ej heller bättre och
klarare veta och förstå än af de förut
anförda Kristi ord: Den där tror
och varder döpt, han skall varda
salig. Fatta därföre summan af
saken på det enfaldigaste,
nämligen att döpelsens kraft, verk,
nytta och ändamål är att göra
människorna saliga. Ty ingen
dö-pes, för att han skall blifva en
furste, utan, som orden lyda, att
han skall varda salig. Men att
varda salig veta vi betyder icke
annat än att, befriad ifrån synden,
döden och djäfvulens våld,
försättas i Kristi rike och med honom
evinnerligen lefva.
Häraf ser du åter klarligen,
huru högt dopet bör aktas och
värderas, hvarigenom vi undfå en så
outsägligt dyrbar skatt. Och detta
gifver nogsamt tillkänna, att dopet
icke kan vara blott vatten allena.
Ty vatten allena kan icke hafva
en sådan kraft, utan Guds ord gör
det, så ock Guds namn, hvilket,
som förr sades, är däruti. Men
hvarhelst Guds namn är, där
måste jämväl lif och salighet vara,
så att det med rätta må kallas
ett gudomligt, saligt, fruktbart och
nåderikt vatten. Ty när Guds ord
kommer därtill, får det en sådan
kraft, att det blifver ett nya
födel-delsens bad, såsom Paulus, Tit.
3: 5, kallar det.
Men att våra klyftiga kloke, de
nya andarne och lärarne så spotskt
föregifva, att tron allena gör oss
saliga, och att sådana verk och
utvärtes ting icke göra eller hjäl-
pa någon till saligheten, därpå
svarar jag, att uti oss är
sannerligen intet annat, som kan verka
saligheten, än tron, hvarom strax
härefter vidlyftigare skall
afhandlas. Men dessa de blindas ledare
vilja icke förstå sig därpå, att tron
nödvändigt måste hafva något, som
hon bör tro, det är något att stödja
sig på och hålla sig vid. Således
håller nu tron sig vid vattnet och
tror, att det är en döpelse, uti
hvilken är idel lif och salighet,
icke af vattnets kraft (som nog är
sagdt) utan däraf, att dopet är
förenadt och bekräftadt med Guds
ord och instiftelse och hedradt
med hans namn. När jag tror
detta, hvad tror jag annat än på
Gud, såsom på den, hvilken
ingifvit och planterat sitt ord i dopet
och föresätter oss utvärtes ting,
hvaruti vi kunna bekomma en
sådan härlig skatt?
Här äro nu de nya
svärman-darne så galna, att de understå
sig att åtskilja tron och det ting,
hvarmed tron hänger tillsamman
och är förknippad, fastän det är
ett utvärtes ting. Men det kan
icke annat vara än ett utvärtes
ting, att vi må fatta och begripa
det med våra sinnen och således
sedan fästa det i hjärtat, såsom
hela evangelium är en utvärtes
muntlig predikan. Korteligen, allt
hvad Gud i oss gör och verkar,
det vill han allenast uträtta genom
sådana utvärtes förordnade ting.
Hvarest nu Gud talar eller, rättare
sagdt, hvaruti eller genom hvilken
han talar, dit bör man vända trons
ögon och hålla sig fast därvid.
Nu hafva vi här dessa Guds ord
för oss: Den där tror och blifver
döpt, han skall varda salig.
Hvarthän skola dessa ord annars föras
än till döpelsen, det är vattnet,
som i Guds förordning grundadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
