Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Femte delen. Om altarets sakrament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
Luthers större katekes. 4:e hufvudsty eket.
oss. Ty så lyda de vänliga och
ljufliga orden, fulla af nåd och
välvilja: Detta är min lekamen, som
för eder utgifves; detta är mitt
blod, som för eder utgjutes till
syndernas förlåtelse. Dessa ord,
säger jag, äro icke talade till
några stockar eller stenar utan till
mig och dig; eljest hade Kristus
så väl kunnat tiga och icke instifta
något sakrament. Laga därföre
framför allt, att du ock innesluter
dig i dessa orden »för eder», så att
Kristus icke fåfängt må tala med
dig.
Ty här tillbjuder han oss alla
håfvors rikedomar, hvilka han af
himmelen fört med sig
människosläktet till godo, till hvilka han oss
jämväl kallar på det vänligaste
och kärligaste, såsom då han
sä-®er hos Matt. 11: 28: »Kommen
till mig I alla, som arbeten och
ären betungade, jag vill
vederkvicka eder». Nu är det visserligen
den största synd och skam, att,
när han så kärligen och troligen
kallar och förmanar oss att
sammankomma till vårt högsta och
största goda, vi då visa oss
liknöjda för hans kallelse och på så
lång tid afhålla oss ifrån
delaktighet i sakramentet, till dess vi varda
hårdhjärtade och alldeles
kallsinniga, att ingen längtans eller
kärleks gnista hos oss mera är öfrig.
Man bör ju icke så betrakta
sakramentet, som vore det ett
skadligt ting, hvilken man måste
undvika och med all flit undfly, utan
såsom en nyttig och hälsosam
läkedom, hvilket helår dina
krank-heter och gifver dig lif både till
själ och kropp. Ty hvar själen
är helad och har sin hälsa, där
står ock väl till med kroppen.
Hvarföre äro vi då så rädda eller
tTehågsna, att vi sky därför,
såsom vore det förgitt, af hvilket |
man skulle på stunden äta sig
döden?
Det må jag väl icke neka, att
de, som förakta sakramentet eller
lefva såsom oskäliga djur, anamma
det allenast sig till fördärf och
fördömelse. Ty dem bör intet tjäna
till godo och välfärd, liksom det
plägar hända den sjuke, hvilken
efter sin lust äter och dricker det,
som är honom förbjudet af
läkaren. Men de, som känna sitt kötts
svaghet och gärna vilja vara fria
från densamma samt söka hjälp
därför, skola icke annorlunda anse
och bruka det än som det
kostbaraste motgift mot det gift, som
de hafva i sig själfva. Ty här
skall du i sakramentet undfå af
Kristi mun syndernas förlåtelse,
hvilken har med sig och tillför
Guds nåd och ande tillika med
alla hans gåfvor, försvar, beskydd
och makt emot döden, djäfvulen
och allt ondt.
Alltså har du här af Gud både
Kristi befallning och löfte.
Dessutom borde din egen nöd, som
hänger öfver dig, och för hvilkens
skufl slika bud och lockande
löften äro gifna, drifva dig härtill.
Ty han säger själf: »De helbregda
behöfva icke läkare utan de
kran-ka»; det är de, som arbeta och
äro betungnde af synden, fruktan
för döden samt köttets och
djäfvulens frestelse. Är du betungad
af syndens börda och känner din
svaghet, så kom med ett fritt mod
och framställ dig för Herren
Krisstus, att du af honom må varda
vederkvickt, lättad och styrkt.
Men om du så länge vill förhala
tiden, till dess du, befriad ifrån
alla fel och brister, må ren och
värdig komma till sakramentet, så
måste du alltid hålla dig ifrån
denna heliga måltid. Ty Kristus fäller
härom en sådan dom: Är du ren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
