Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. II. Företal.
433
Guds församling, när svåra
stridigheter uppkommo uti
religionssaker, några bekännelser och
kristliga symbola blefvo
sammanskrifna, hvilka rättsinniga lärare och
åhörare af allt hjärta antogo och
allmänt bekände. Och med den
allrahögste Gudens hjälp vilja vi
intill vårt yttersta andedrag
stadigt framhärda i samma
bekännelses kristliga lära, såsom hon
år 1530 blifvit öfverantvardad
kejsar Karl V, och hafva icke i
sinnet att hvarken uti denna eller
någon annan skrift det ringaste
gå ifrån bemälta bekännelse eller
uppsätta en annan eller ny.
Men ehuruväl denna
bekännelsens kristliga lära till en stor del
icke blifvit anfäktad (förutan det,
som skett af de påfviska); måste
man dock tillstå, att några
teologer hafva i flere höga och viktiga
artiklar gått ifrån bemälta
bekännelses lära och antingen icke
fattat dess rätta mening och förstånd
eller åtminstone icke ståndaktigt
hållit densamma. En del har
också velat vränga hennes rätta
mening, ehuru de icke dess mindre
föreburit att hålla sig till den
Augsburgiska bekännelsen, och
likasom berömmande sig af dess
bekännelse, sökt sig af densamma
hvarjehanda förevändningar,
hvaraf ganska svåra och fördärfliga
skiljaktigheter uppkommit uti de
rena evangeliska församlingarna;
liksom fordom, medan apostlarne
ännu lefde, förskräckliga
villfarelser uppkommo hos dem, som ville
hållas för kristna och berömde
sig af Kristi lära. Ty en del sökte
rättfärdigheten och saligheten
genom lagens gärningar, A. G. 15:
1—29, en del förnekade de dödas
uppståndelse, 1 Kor. 15: 12, en del
trodde icke Kristus vara en sann
och evig Gud. Emot dessa satte
Luth. Kyrkans Bekännelseskrifter.
sig apostlarne allvarligen både
med predikande och skrifvande,
oaktadt det icke var dem obekant,
att sådana villfarelser och svåra
tvistigheter om så stora ting skulle
förorsaka en svår förargelse, så
väl hos de otrogna som de i tron
svaga; liksom i närvarande tid
våra motståndare, de påfviska,
glädja sig öfver de tvistigheter,
som hos oss äro uppkomna, och
hafva det gudlösa och fåfänga
hopp, att den rätta läran skall taga
en stöt och alldeles gå under
genom våra inhördes tvistigheter.
Emellertid förargas och oroas de
svaga ganska mycket; en del
tviflar, om och ibland så många och
stora tvistigheter den rena läran
finnes hos oss; en del vet icke,
hvilkendera delen de uti de
tvis-tiga artiklarna böra bifalla. Förty
dessa uppkomna stridigheter äro
inga ordaträtor, som pläga
här-flyta däraf, att den ena delen ej
rätt fattar den andras mening,
såsom det till äfventyrs synes vara
beskaffadt uti denna religionssak
med några, hvilka hålla före, att
man disputerar och tvistar
allenast om några få ord, som äro
nästan af intet eller ganska ringa
värde. Men de saker, som man
tvistar om, äro ganska viktiga och
alldeles af sådan beskaffenhet, att
den villfarande delens mening
hvarken kan eller bör tålas i Guds
församling, än mindre ursäktas
och försvaras.
Därföre fordrar själfva
nödvändigheten, att dessa tvistiga
artiklar tydligen förklaras af Guds ord
och "andra trovärdiga skrifter, på
det alla kristna och rättsinniga
må kunna finna, hvilkendera
delens mening uti de uppkomna
tvis-tigheterna är öfverensstämmande
med Guds ord och den rena
Augsburgiska bekännelsen eller ej; på
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
