Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. II. Inledning.
435
författades uti den Augsburgiska
bekännelsens artiklar oeh
hufvudstycket icke allenast emot
påfvedömet utan ock andra sekters
förfalskningar; så antaga vi äfven
den första och oförändrade
Augsburgiska bekännelsen. Och det
göra vi icke därföre, att hon är
sammanskrifven af våra teologer,
utan för det hon är hämtad ur
Guds ord och uppbyggd på den
h. skrifts grund, såsom hon, år
1530 skrifteligen författad, genom
några kurfurstar, furstar och det
romerska rikets ständer (såsom
en allmän de evangeliska
församlingarnas trosbekännelse)
öfverlämnades till kejsar Karl V uti
Augsburg. Ty henne anse vi för
vår tids symbolum, hvarigenom
våra evangeliska församlingar
skiljas ifrån de påfviska och andra
förkastade och fördömda sekter
>och kätterier, såsom det ock
fordom var brukligt uti den äldsta
församlingen, att påföljande
möten, kristliga biskopar och lärare
åberopade det Nicænska
symbolum och allmänt bekände sig till
detsamma.
Vidare, såsom det ock borde
iakttagas, att den Augsburgiska
bekännelsens rätta och egentliga
mening skulle bevaras och
fullkomligare uttydas och befästas
emot de påfviskas försmädelser,
på det att fördömda villfarelser
icke skulle under den
Augsburgiska bekännelsens försvar och
förevändning småningom insmyga sig
i Guds församling; alltså blef,
sedan samma bekännelse
blifvitfram-lämnad, en utförlig försvarsskrift
sammanskrifven och år 1531
genom trycket utgifven. Densamma
gilla och antaga vi jämväl
enhäl-leligen, ty den Augsburgiska
bekännelsen förklaras icke allenast
däruti tydligen och försvaras emot
motståndarnes försmädelser utan
stadfästes också med klara och
grundliga vittnesbörd ur Skriften.
Förutan detta antaga vi ock af
allt hjärta de artiklar, som år
1537 blefvo sammanskrifna,
gillade och antagna uti Schmalkalden
uti en stor sammankomst af
teologer, och förstå vi bemälta
artiklar sådana, som de i början
blefvo sammanskrifna och sedan
genom trycket kommo i dagsljuset,
nämligen i den afsikt, att de på
det möte, som uti Mantua eller
annorstädes skulle hållas, på de
högborna kurfurstars, furstars och
riksens ständers vägnar skulle
kunnat offentligen framläggas
(såsom den Augsburgiska
bekännelsens utförligare förklaring, vid
hvilken de hade beslutit att
genom Guds nåd ståndaktigt hålla
sig). Ty uti dessa artiklar är den
Augsburgiska bekännelsens lära
upprepad och uti några artiklar
af Guds ord vidare förklarad, och
dessutom äro grunderna visade
och viktiga orsaker anförda,
hvarföre vi hafva trädt från de
påfviska villfarelserna och afguderiet,
äfvensom ock hvarföre vi i dylika
mål ej kunna komma öfverens
med den romerske påfven och
förlikas med honom.
Slutligen, eftersom
religionsangelägenheten äfven rör den stora
mängdens och de så kallade
lekmännens salighet och äfven de
hafva, i anseende till sin salighet,
af nöden att åtskilja den rena
läran ifrån den falska, så antaga vi
också både den mindre och större
d:r Luthers katekeser, sådana som
de äro af honom sammanskrifna
och införda i hans verk. Ty alla
församlingar, som äro den
Augsburgiska bekännelsen tillgifna,
hafva gillat och antagit dessa
katekeser, så att de blifvit här och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
