Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - IV. Om goda gärningar - V. Om lagen och evangelium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 Konkordieformeln. II. 5.
Om lagen och evangelium.
gar äro tör de trogna skadliga till
saligheten. Ty goda gärningar
(när de ske tör rätta orsakers
skull och hafva sitt vederbörliga
ändamål, såsom Gud fordrar dem
af de pånyttfödda) äro, uti de
trogna, kännetecken till den eviga
saligheten (Fil. 1: 20); eftersom det
är Guds vilja och uttryckliga
befallning, att de trogna skola göra
goda gärningar, hvilka den Helige
Ande verkar uti dem, och äro
dessa gärningar Gud Fader genom
Kristus behagliga, och han lofvar
härlig belöning tör dem både i
detta och det tillkommande lifvet.
Fördenskull straffas och
förkastas den nyss förut anförda
meningen i våra församlingar, därföre
att hon så utan förbehåll och
förklaring brukad, är falsk och
förarglig, då därigenom en rätt tukt
och ärbarhet måste försvagas men
dörren lämnas öppen tör ett
själfsvåldigt, epikureiskt och vildt
lefverne, hvilket därigenom skulle
styrkas. Ty ifrån det, som någon
tror vara skadligt till vår själs
salighet, hålla alla före, att man bör
vakta sig och afhålla sig.
Men emedan de kristna ej böra
afskräckas ifrån goda gärningar
utan fastmera ganska flitigt
förmanas att göra det, som godt är,
så kan i sanning detta talesätt
utan förklaring ej tålas i Kristi
församling ej heller försvaras.
V. Om lagen och
evangelium.
Alldenstund åtskillnaden
emellan lagen och evangelium ger stor
och klar upplysning i den heliga
skrift, hvarigenom Guds ord kan
rätt delas, de profetiska och
apostoliska skrifterna tydligen
förklaras och förstås; bör densamma
med en noggrann omsorg
bevaras och behållas i församlingen,
att icke dessa tvenne läror må
sammanblandas med hvarandra
eller evangelium förbytas i lagen.
Ty på det sätt skulle Kristi
förtjänst blifva förmörkad och de
bedröfvade samveten mista den
ljufva tröst de hafva i Kristi
evangelium, när det oförfalskadt läres,
hvarigenom de ock bestå uti de
största frestelser emot lagens
förskräckelser.
Om detta har äfven en
tvistig-het yppat sig emellan teologer af
den Augsburgiska bekännelsen.
Ty en dei har sagt, att evangelium
icke egentligen är allenast en lära
om Guds nåd utan ock därjämte
en botpredikan, som straffar den
största synden, nämligen otron.
Men den andra delen har
förfäktat den mening, som är tvärt
emot, nemligen att evangelium
icke egäntligen är någon
botpredikan, som straffar synden (ty det
tillkommer Guds lag egäntligen
att straffa alla synder och i följd
däraf jämväl otron), utan att
evangelium egentligen är en predikan
om Guds nåd och barmhärtighet
för Kristi skull, genom hvilken
otron tillgifves och förlåtes dem,
som äro omvända till Kristus, uti
hvilken otro de tillförene varit
stadda, hvilken ock Guds lag
hat-straffat.
Men när vi med all flit betrakta
denna tvistighet, så befinnes den
hafva däraf yppat sig, att ordet
evangelium ej tages alltid uti
enahanda och lika bemärkelse utan
brukas på två sätt, så väl i den
heliga skrift som ock uti de äldres
och senares skrifter. Ty på ett
sätt bemärker det hela Kristi lära,
som han uti sitt predikoämbete
här på jorden lärt och befallt att
framställas i det nya testamentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
