Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - V. Om lagen och evangelium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 Konkordieformeln. II. 5.
Om lagen och evangelium.
5; 21; Rom. 7: 14), och således,
Rom. 1: 18., »uppenbarar sin
vrede öfver alla människors
ogudak-tigheUoch visar, huru stor Guds
vrede är. På detta sätt blifva de
visade till lagen, att de utaf
honom må omsider lära känna sina
synder, hvilken kännedom Moses
aldrig hade kunnat aftvinga dem;
ty (såsom apostelen vittnar, 2 Kor.
3: 14, 15.) fastän ».Moses läsen
varder» för dem, »blifver» dock icke
dess mindre för hans ansikte
»täckelset oborttaget», så att
människorna icke kunna känna, att
lagen är andlig och kräfver af oss
mycket större ting, och emedan
vi ej kunna åstadkomma eller
fullgöra dem, öfverfaller lagen oss
med en förskräcklig och svår
förbannelse och fördömelse. Men
när de blifva omvända till
Kristus, blifver det täckelset borttaget,
såsom samme apostel lär (2 Kor.
3: lb).
Efter detta så förhåller sig, är
det klart, att den Helige Andes
ämbete är icke allenast att trösta
utan också genom lagen straffa
världen för synd (Joh. 16: 8) och
således (äfven i nya testamentet)
göra ett främmande verk, såsom
profeten (Jes. 28: 21) säger, som
är att straffa, på det han sedan
må kunna göra sitt eget verk, som
är att trösta och förkunna Guds
nåd. Ty för denna orsaks skull
har Kristus med sina böner och
heliga förtjänst förvärfvat och
sändt oss honom af Fadren;
därföre kallas han ock hugsvalare
eller tröstare. Såsom d:r Luther
uti förklaringen öfver evangelium
på femte söndagen efter
Trefaldighet tydligen förklarat denna
sak med följande ord:
»Lagens predikan är allt det,
som lär oss om våra synder och
Guds vrede, på hvad sätt och när
som hälst det sker. Men
evangelium är en sådan predikan, som
föreställer och tilldelar oss intet
annat än Guds nåd och
barmhärtighet samt syndernas förlåtelse i
Kristus. Emellertid är det dock
sant och sker rätteligen, och
apostlarne och evangelii tjänare (det
ock Kristus själf gjorde) stadfästa
lagens predikan och göra däraf
en begynnelse hos dem, som ännu
icke känna sina synder och ännu
icke äro förskräckta för Guds
vrede, såsom han själf säger, Joh.
16:8.: »Den Helige Ande skall
straffa världen för synd; ty de
tro intet på mig». Ja, hvad är
strängare eller förskräckligare
förkunnande och predikan om Guds
vrede emot synden än själfva Jesu
Kristi Guds Sons lidande och död?
Men likväl, så vida allt detta
förklarar Guds vrede och
förskräcker människan, är det ännu icke
egentligen evangelii eller Kristi
predikan utan fast hellre Moses
och lagen emot de obotfärdiga.
Ty evangelium och Kristus gifvas
oss icke till den ändan, att de
skola förskräcka och fördöma oss,
utan att de, som äro förskräckta
och klenmodiga, må få tröst och
blifva upprättade». Och på annat
ställe säger d:r Luther: »Kristus
säger: den Helige Ande skall
straffa världen för synd. Men detta
kan ej ske utan genom lagens
förklaring».
I samma mening säga ock de
Schmalkaldiska artiklarna härom,
att det nya testamentet behåller
och drifver på lagens ämbete, som
både straffar synden och
uppenbarar Guds vrede; men att det till
berörda lagens ämbete lägger
strax löftet om Guds nåd genom
evangelii predikan.
Och Apologien säger, att lagens
1 predikan är ej nog till en sann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
