Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VI. Om lagens tredje nytta - VII. Om Herrens nattvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489 Konkordieformeln. 11. / .
Om Herrens nattvard.
och i all måtto fullkomlig lydnad,
om den eljest skall behaga Gud.
Men evangelium lär, att våra
andliga offer äro Gud behagliga
genom tron för Kristi skull (1 Pet.
2: 5; Hebr. 11: 4). Och i så måtto
äro de gudfruktiga icke under
lagen utan under nåden, därföre att
själfva deras person är befriad
från lagens förbannelse och
fördömelse genom tron på Kristus,
och goda gärningar, oaktadt de
äro ofullkomliga och besmittade,
äro Gud täcka och angenäma för
Kristi skull; och emedan de af
hjärtat villigt och otvunget göra
det Gud behagar, icke af lagens
tvång utan af den Helige Andes
förnyelse, så vida de äro
pånytt-födda efter den invärtes
människan. Emellertid strida de dock
ständigt med sin gamle Adam.
Ty den gamle Adam (liksom en
otamd och vild åsna) är ännu
äfven en del af dem, som icke
allenast med lagens lära, förmaningar,
drifvande och hotelser utan också
med plågor och straff (liksom med
en staf) bör tvingas till Kristi
hörsamhet, till dess vi alldeles
afkläda syndens kött och människan
blifver fullkomligen förnyad uti
den saliga uppståndelsen. Då
behöfver hon ej mera hvarken
lagens lära eller lagens hotelser och
straffande, ja, icke en gång
evangelii förkunnande; ty dessa
stycken höra allenast till detta
dödliga och ofullkomliga lifvet. Utan
såsom de skola se Herren ansikte
mot ansikte, så skola de ock
genom Guds Andes i dem
inneboende kraft villigt utan något tvång
och förhinder, alldeles rena och
fullkomliga, med största glädje
göra sin himmelske Faders vilja
och i all evighet fröjdas i Gud.
Därföre förkasta och ogilla vi
den fördärfliga och skadliga vill-
farelse, som upphäfver den
kristliga tukten och är emot den rätta
gudaktigheten, då det läres, att
lagen (på det sätt, som förr är
anfördt och förklaradt) ej bör
drifvas hos de gudfruktiga och
trogna utan allenast hos de
ogudaktiga, otrogna och obotfärdiga.
VII. Om Herrens nattvard.
Ehuru några till äfventyrs torde
tycka, att förklaringen öfver
artikeln om Herrens nattvard ej hade
bort inryckas i denna bok, uti
hvilken vi företagit oss att
förklara allenast de artiklar, som blifvit
omtvistade emellan teologerna af
den Augsburgiska bekännelsen,
och det är bekant, att
sakramen-tarierna redan förut, då den
Augsburgiska bekännelsen år 1530 först
blef skrifven och öfverlämnad till
kejsaren, så alldeles voro däremot
och afsöndrade sig därifrån, att
de framlämnat en särskild
bekännelse om berörda sak; dock
emedan några teologer (hvilket
sannerligen är att beklaga) och
några andra dessutom, som
berömma sig af den Augsburgiska
bekännelsens religion, hafva under
de närmast följande åren icke
allenast hemligen och lönligen utan
också en del uppenbarligen
affal-lit till sakramentarierna i denna
artikel och vilja emot sitt
samvetes vittnesbörd med våld vränga
den Augsburgiska bekännelsen till
en främmande mening, liksom hon
i allt skulle öfverensstämma med
sakramentariernas lära i denna
artikel och således förvända och
fördärfva henne; så hafva vi ej
kunnat underlåta att äfven i denna
skrift gifva vårt kristliga och
sannfärdiga vittnesbörd om den
himmelska sanningen och upprepa
det rätta förståndet och meningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
