Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VIII. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
Konkordieformeln. II. 8. Om Kristi person. 520
renar oss af alla synder»; men
detta bör man förstå icke allenast
om Kristi blods förtjänst, hvilken
på korsets träd blef fullkomnad,
utan Johannes handlar på detta
ställe därom, huru icke allenast
Kristi gudomliga natur utan ock
hans blod uti rättfärdiggörelsen
kraftigt renar oss ifrån alla
synder; sammalunda är Kristi kött
en spis, som kan göra lefvande
(Joh. b: 48—58); hvarföre ock
mötet i Efesus har sagt, att Kristi
kött har en lifgifvande kraft. Om
denna artikel skall man här och
där uti våra lärares skrifter finna
många härliga vittnesbörd, som
den gamla och rena församlingen
gifvit och lämnat.
Att Kristus efter mandomen har
undfått den lifgifvande kraften, och
att denna kraft är gifven och
meddelad den antagna mänskliga
naturen i Kristus, det böra vi tro
i enlighet med Guds ord. Men
som vi kort förut sagt, att när de
tvenne naturerna i Kristus på
sådant sätt äro förenade, att
hvarken någon sammanblandning eller
naturernas förvandling skedd är,
och att hvardera naturen behåller
sina naturliga och väsentliga
egenskaper, så att den ena naturens
egenskaper aldrig kunna blifva
den andras; så bör denna lära
ganska tydligt förklaras och emot
kätteriers fördärf väl befästas.
Uti denna sak uppdikta vi icke
något nytt af vårt eget hufvud,
utan vi omfatta och upprepa den
förklaring, som den gamla och
rättrogna kyrkan af den heliga
skrift uttagit och till oss ren och
oförfalskad öfverlämnat, nämligen
att denna gudomliga kraft, lif,
herravälde, majestät och härlighet
är gifven den antagna mänskliga
naturen i Kristus; men detta har
icke skett så, som Fadren har
meddelat Sonen af evighet efter
den gudomliga naturen sitt
väsende och alla sina gudomliga
egenskaper, hvarföre han ock är
al ett väsende med Fadren och
alltså honom jämlik; ty Kristus
är Fadren jämlik allenast efter
den gudomliga naturen, men efter
den mänskliga naturen är han
mindre än Fadren. Af detta är
klart, att vi icke besluta någon
naturernas i Kristus
sammanblandning, jämlikhet eller utplånande.
Förty är kraften att lefvande göra
icke uti Kristi mandom på det
sätt, som den är i den gudomliga
naturen, nämligen såsom en
väsentlig egenskap.
Men detta meddelande har icke
skett genom den gudomliga
naturens väsentliga eller naturliga
egenskapers utgjutande i den
mänskliga naturen, såsom skulle
Kristi mandom hafva dessa för
sig själf, afsöndrade ifrån det
gudomliga väsendet, eller såsom
skulle genom detta meddelande
den mänskliga naturen i Kristus
alldeles hafva aflagt sina naturliga
och väsentliga egenskaper och
således antingen vara förvandlad i
den gudomliga naturen, eller
skulle densamma i sig och genom sig
efter egenskapernas meddelande
blifvit den jämlik, eller att bägge
naturernas väsentliga och
naturliga egenskaper och verkningar
vore enahanda eller åtminstone
jämlika. Dessa och dylika
villfarelser finner man hafva på de
äldsta och gillade mötena enligt
Guds ords grund vara rätteligen
förkastade och fördömda; ty man
bör på intet sätt göra eller tillåta
antingen någon förvandling eller
sammanblandning eller jämlikhet
emellan naturerna i Kristus eller
emellan deras väsentliga
egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
