Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VIII. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. II.
8. Om Kristi person. 524
lifgifvande dryck; ty så hafva de
två hundrade fäderna på mötet i
Efesus betygat, att Kristi kött är
ett letvandegörande kött; hvarföre
ock allena denna människan Jesus
Kristus och ingen annan
människa hvarken i himmelen eller
på jorden rätteligen och
sannfär-deligen säga kan, Matt. 18: 20:
»Hvar två eller tre äro
församlade i mitt namn, där är jag
midt ibland dem»; äfven Matt.
28: 20: »Jag är när eder alla
dagar intill världens ända».
Och dessa Skriftens vittnesbörd
förstå vi åter icke så, som om
de handlade allenast om Kristi
gudoms närvaro uti sin
församling, så att denna närvaro skulle
alldeles icke angå Kristus, så vida
han är människa; ty på det
sättet kunde Petrus, Paulus och alla
helgon i himmelen vara när och
med oss här på jorden,
alldenstund gudomen, som allestädes
är, bor i dem, hvilket likväl
Skriften vittnar om Kristus allena och
icke om någon annan människa.
Men vi tro, att människan Kristi
majestät varder uti de ofvan
anförda Skriftens ord förklaradt,
hvilket Kristus efter sin mandom
på Guds majestäts och krafts
högra hand har undfått; så att han
jämväl efter den antagna
mandomen och med densamma kan
vara och är närvarande, hvarhelst
han vill; men i synnerhet hålla
vi så före, att han som en
medlare, hufvud, konung och
öfverste-präst är när sin församling här
på jorden, dock icke som om en half
Kristus eller allenast den ena
delen vore i församlingen närvarande
utan hela Kristi person, till
hvilken bägge naturerna, den
gudomliga och den mänskliga, höra.
Därföre hafva vi honom
närvarande, icke allenast efter den gu-
domliga utan jämväl efter hans
antagna mänskliga natur, efter
hvilken han är vår broder och vi
äro kött af hans kött och ben af
hans ben. Och till yttermera visso
och försäkran häraf har han
instiftat sin heliga nattvard, gifvande
därmed tillkänna, att han jämväl
efter den naturen, efter hvilken
han har kött och blod, vill vara
med oss, bo i oss och vara
verkande uti oss.
På denna fasta grund har salig
d:r Luther stödt sig, i det han
för församlingen troget och klart
framställt läran om Kristi
majestät efter mandomen.
Uti den större bekännelsen om
Herrens nattvard har han på detta
sätt skrifvit om Kristi person:
»Eftersom Kristus är en sådan
människa, som utom naturens
ordning är en person med Gud, och
utom denna människa linnes ingen
Gud, så följer nödvändigt, att han
jämväl efter det tredje
öfvernatur-liga sättet är och kan vara
allestädes, där Gud är, så att allting
är uppfylldt med Kristus jämväl
efter mandomen, icke efter det
första lekamliga och begripliga
utan efter det öfvernaturliga
gudomliga sättet.
Ty uti denna sak måste du säga
och bekänna: hvarhelst Kristus
är efter gudomen, där är en
naturlig gudomlig person, och där
är han verkligen både naturligen
och personligen, hvilket hans
man-domsanammelse uti moderlifvet
klarligen vittnar. Ty var han Guds
Son, så borde han sannerligen
vara personligen i moderlifvet och
sammastädes antaga mandomen.
Är han naturligen och personligen,
hvarhelst han är, så är han
sannerligen därsammastädes
nödvändigt en människa; ty uti Kristus
äro icke tvenne särskilda utan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
