Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VIII. Om Kristi person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. II.
8. Om Kristi person. 526
testamente) hafva vi för korthets
skull på ofvannämnda sätt, så väl.
om Kristi person som ock om
Herrens nattvard, velat upprepa.
Fördenskull hålla vi den
villfarelsen ganska skadlig, som
fråntager Kristus efter hans mandom
detta majestät; ty på sådant sätt
beröfvas de kristna den härliga
hugsvalelsen, som de kunde halva
af ofvan anförda löften och
tillsägelser om vår öfversteprästs,
konungs och hufvuds närvaro och
inneboende, helst som han har
lofvat, att icke allenast hans
gudom skall blifva när oss (den dock
är för oss arma syndare såsom
en förtärande eld lör torr halm)
utan ock han själf, den människan,
som talade med lärjungarne, som
uti sin antagna mandom smakade
allehanda vedervärdigheter, som
kan fördenskull hafva medlidande
med oss som medmänniskor och
sina bröder, som har lofvat, att
han vill vara med oss uti all vår
ångest och nöd jämväl efter den
naturen, efter hvilken han är vår
broder och vi kött af hans kött.
Därföre förkasta och fördöma
vi enhälleligen med hjärta och
mun alla de villfarelser, som gå
ifrån den här beskrifna kristliga
läran, alldenstund de äro stridande
emot de profetiska och apostoliska
skrifterna, de antagna och gillade
symbola samt emot vår kristliga
Augsburgiska bekännelse, som
äro följande:
Att den mänskliga naturen för
den personliga föreningens skull
skall vara sammanblandad med
gudomen eller till densamma
förvandlad.
Att den mänskliga naturen i
Kristus skall vara, på sådant sätt
som gudomen, såsom ett
oändligt väsende, af sin egen naturs
i väsentliga kraft och egenskap,
. allestädes närvaran le.
Att den mänskliga naturen i
Kristus skall vara efter sin
substans och väsende eller efter sina
väsentliga egenskaper blifven den
gudomliga naturen jämlik.
Att mandomen i Kristus är till
rummet utsträckt till alla orter i
himmelen och på jorden, hvilket
dock icke heller kan tillskrifvas
den gudomliga naturen; men att
Kristus genom sin gudomliga
alls-mäktighet kan med sin kropp,
den han har satt på Guds
majestäts och krafts högra hand, vara
tillstädes hvar helst han vill, och
i synnerhet där han denna sin
närvaro, såsom uti Herrens
nattvard, i sitt ord lofvat, det kan
hans allsmäktighet och vishet
fullkomligen uträtta, utan att hans
sannfärdiga mänskliga natur
därmed blifver förvandlad eller
tillintetgjord.
Att allenast den mänskliga
naturen i Kristus skall hafva för oss
lidit och oss återlöst, med
hvilken Guds Son uti lidandet
alldeles ingen gemenskap haft.
Att Kristus skall vara allenast
med sin gudom hos oss
närvarande på jorden med det
predikade ordet och sakramenternas
rätta bruk, och att denna Kristi
närvaro skulle alldeles ieke höra
till hans mänskliga natur.
Att den antagna mänskliga
naturen i Kristus skall hafva i själfva
verket och i sanning ingen
gemenskap med den gudomliga
kraften, visheten, makten, majestätet
och härligheten, utan att denna
gemenskap med gudomen allena
består i blotta orden och namnen.
Dessa villfarelser jämte alla
andra, som gå ifrån denna
ofvannämnda rena och kristliga läran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
