Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala mötes beslut - Decretum Upsaliense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
Upsala Mötes Beslut. 554
för någre år sedan och någet för
sitt kristelige aflidende nådeligen
samtyckte, att itt sådant möte
skulle hållit varde, etc.
Ar för den skull nu utaf allés
våre samdräktige åstundan och
beviljelse beramat blifvit, att en
sammankommelse af de förnämste
ständer här i riket, högre och
ni-drige, lärde och lekte*, måtte
hållen blifve nu på närvarandes år
efter Kristi börd etc. 1593,
dominica Esto mihi**, som var den
25 Februarii, här i Upsala till att
göre en förening*** uti den
kristelige läro, såsom ock kyrkeseder,
församlingens disciplin och
lag-ligit archiebiskops och andre
biskopers val med flere nödige
punkter, som hafve synts nyttige och
rådelige vare. Hvarföre ock nu
i de helge Trefaldighets namn på
förnämnde dag och tid, näst en
innerlig åkallan till Gud den
alls-mäktigeste, efter en gudelig, noge
och flitig öfvervägning af oss
samt-ligen, frivilligen, onödgede och af
välbetänkt och berådt mode, om
desse efterskrefne punkter så
en-dräkteligen förent och beslutit är,
som här efter följer:
Först, att vi alie vid Guds rene
och saliggörende ord, hvilket i de
helge profeters, evangelisters och
apostlers skrifvelser författet är,
samhålligen blifve vele, och att i
våre församlinger skall lärdt, trodt
och bekändt varde, att den helge
skrift af den Helige Ande sitt
ursprung hafver och innehåller
fullkomligen allt det, som den
kristelige lärdom om Gud den
alls-våldigeste och vår salighet samt
gode gärninger och dygder till-
kommer, och är en grund och
stöd till en rätt kristen tro och itt
rättesnöre till att dome, åtskilje
och förekomme all tvist uti
religionen, och ingen förklarning af
androm behöfves, antenf af de
helige fäder eller andre, som af
egen godtycke någet det tillsatt
hafve, det icke är med den helge
skrift, eho de ock helst vare kunne,
alldenstund ingen människe
efter-latit†† är att tyde Guds ord efter
egit sinne, och därutinnen skall
ingen persons anseende, höghet
eller authoritet aktedt eller gilledt
varde utan den helge skrift allene,
som förbemält är, etc.
Därnäst bejake och
vederkän-nes††† vi oss alldeles vele hålle
vid de Apostoliske, Nicæniske och
Athanasii Symbola, såsom ock
vid den äldste rätte och
oföran-drede Augsburgiske Confession,
hvilken som af kurfurster och
städer blef öfverantvardet kejser Carl
den femte på den store riksdag i
Augsburg år efter Kristi börd 1530.
Desslikest vid den religion, som
i salig och högloflig hos Gud i
åminnelse, salig konung Gustafs
siste regements- och salige
archie-biskop Lars Petri Nericiani den
äldres lifstid både i lärdom och
kyrkeseder här i riket hållet och
igenom den präntede *†
kyrkeordningen i trycket utgången anno
etc. 72 är samtyckt och bejaket
blefven. Men efter därutinnen äre
någre ceremonier behållne, som
både vid döpelsen och Herrens
Jesu Kristi nattvard brukede
blifve, som är salt, ljus och
upphö-jelsen*††, item flytje med
mässeboken ifrå det ene hörnet till det
* Lekmän. " Fasüagssöndag. så kallad, emedan den latinska mässan på denna
söndag dominica) inleddes med orden Esto mihi in Deum protectorem (= Herre,
var mig en fast klippa!) *** Öfverenskommelse. † Antingen, vare sig. †† Tillåtet, ff-†
Erkänna, bekänna. *† Tryckta. "†† Svftar på bruket i romerska mässan, att vid instiftel-
seordens läsande upplyfta brödet och vinet för att därmed antyda förvandlingen till
Kristi lekamen och blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
