Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter - Augsburgiska Bekännelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
Noter till Augsburgiska Bekännelsen.
och lärde, att människan med
oförsvagad frihet kan välja mellan det
goda och onda, att Guds nåd ej
är absolut nödvändig men dock
behöflig för att, gent emot den
allmänna syndighetens exempel, för
människan underlätta uppnåendet
af hennes bestämmelse.
5. 16:de århundradets
reformation åtföljdes af och måste kämpa
mot svärmandar, bland hvilka ock
voro vederdöparne eller
anabap-tisterna, hvilka hafva sitt namn
däraf, att de förkastade barndopet
och fordrade omdop. Utan någon
djup erfarenhet af syndafördärfvet
och af behofvet af Guds nåd,
ringaktade de nådemedlen, anseende
att människan på annan väg
kunde få Guds nåd, om hon härtill
själf tillbörligen beredde sig; de
förkastade barndopet såsom
obehöf-ligt, påstodo att de, som en gång
blifvit rättfärdigade, icke kunna
falla och att några kunna i detta
lifvet komma till en sådan
fullkomlighet, att de icke kunna
synda; de förbjödo de kristna att åtaga
sig världsliga kall och ämbeten
samt lärde alltings återställelse,
så att till och med djäflarna skulle
frias från sin förtappelse. (Jfr
Augsb. Bek. art. 5, 9, 12, 16, 17).
6. Enligt både den tyska och
latinska grundtexten skulle den
ordagranna öfversättningen af
öfver-skriften till Aug. 8:de art. vara:
Hvad kyrkan är?
7. Donatisterna, som hafva sitt
namn af en afrikansk biskop
Donatus i 4:de årh., lärde, att ingen
ogudaktig kan på ett giltigt sätt
förvalta ett sakrament, och
påstodo således, att nådemedlens
kraft är beroende af deras
sinnelag, som förvalta dem.
8. Aug. 9:de art. lär ingenting
därom, att barn, som dö utan att
hafva blifvit döpta, skulle bli
fördömda, utan bekänner blott, att
barnen bli fördömda, om de icke
få den nåd, som skänkes i dopet,
syndaförlåtelsens och nyfödelsens
nåd. Att Herren kan åt sådana
barn gifva sin nåd på för oss dolda
vägar, har art. icke förnekat.
9. Novatianerna hafva sitt namn
af den romerska presbytern
Nova-tianus, som lefde i det 3:e årh.
De lärde, att kyrkan icke får
tillsäga syndaförlåtelse åt någon, som
genom en grof synd brutit sitt
dö-pelselofte, och fordrade, att
kyrkan skulle bestå af idel rena och
från sig utesluta alla orena och
ej i sitt sköte återupptaga någon
utesluten, äfven om denne gjorde
bättring.
10. Aug. 13:de art. nekar icke, att
sakramenterna alltid hafva sin kraft
och därför alltid utöfva en
verkan, utan förkastar blott
papister-nas lära, att sakramenterna verka
till rättfärdiggörelse oberoende
af mottagarens sinnesbeskaffenhet
blott därför att de brukas.
11. Hypognostika är namnet på
en skrift, som vederlägger
pela-gianernas villfarelser och som
ansågs vara författad af biskopen i
Hippo Augustinus, hvilken dog
430. Med skäl kan Augustinus
anses såsom den ypperste bland
kyrkofäderna och ingen har på
den kristna läroutvecklingen allt
intill reformationstiden utöfvat
större inflytande än han. Före Luther
har sedan den apostoliska tiden
ingen ur sin djupa erfarenhet
aflagt en så god bekännelse som
Aug. om syndafördärfvets djup
och därom, att allt är nåd i
begynnandet, fortsättandet och
fulländningen af ett kristligt lif. Ingen
annan kyrkofader har i så
mycket som Augustinus varit Luthers
föregångare och lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
