Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter - Apologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Andra artikeln.
10. Sokrates, en berömd grekisk
filosof, † 399 före Kristi födelse.
— Aristoteles, en af Sokrates’ mest
utmärkta lärjungar, † 322 f. Kr.,
utöfvade ett synnerligen stort
inflytande på teologiens
vetenskapliga metod under medeltiden. —
Zeno, också en grekisk filosof, †
290 f. Kr.
11. Meritum congrui och meritwn
condigni. Medeltidens teologer
skilde mellan meritum congrui,
en förtjänst, som Gud på grund
af billighet tillägger människan,
och meritum condigni, som
tillägges på grund af verkligt
rättsanspråk. Till den förra kommer
människan, enligt skolastikernas
lära, genom egen förberedelse för
rättfärdiggörelsen, om än äfven
härvid erfordras i viss mån en
tillskyndelse af nåden. Däremot
medför endast det, som den
gudomliga nåden åstadkommer,
meritum condigni eller verkligt
rättsanspråk på gudomlig nåd såsom
en lön.
12. Epikurus, en grekisk filosof,
† 270 f. Kr.
13. Sententier. Den af Petrus
Lombardus utgifna läroboken i
troslära hade titeln: Sententiarum
libr. IV. Denna bok utlades af
senare teologer, och deras
utläggningar kallades vanligen äfven
sen-tentiæ.
14. Fidesformata. Enligt romersk
lära rättlärdiggör tron endast för
så vidt, som den är förenad med
eller fylld af kärlek. Enligt denna
uppfattning är det således
kärleken, som gör tron
rättfärdiggörande.
Tredje artikeln.
15. Gabriel Biel, den siste beröm-
Luili. Kyrkans Bekännelseskrifter.
de skolastikern, dog i Tübingen
1495.
16. Antonius, en egyptisk eremit,
anses såsom munkväsendets
fader; † 356. — Bernhard af
Clairvaux, en af medeltidens allra
yppersta män, hvilken på hela sin
samtid utöfvade kanske större
inflytande än någon annan. Bland
annat höjde han den munkorden
(cistercienser), som han tillhörde,
till större anseende, än någon
annan orden i den tiden hade.
Han dog 1153. — Dominions
Guss-man († 1221) stiftade
dominikaner-orden, hvilken var en tiggarorden,
d. ä. en sådan, hvilkens
medlemmar särskildt starkt betonade
munklöftet om fattigdom och ej
personligen fingo besitta någon
egendom utan skulle genom
tiggande erhålla sin nödtorft. Denna
ordens munkar voro äfven
predikaremunkar, emedan de fingo
privilegiet att öfverallt predika och
mottaga bikt samt hade till särskild
uppgift att genom predikan
återföra kättare till kyrkan. —
Franciscus af Assisi († 1226) stiftade
franciskanerorden, hvilken också
var en tiggare- och
predikareorden.
3. Phalaris, konung i Agrigent
på Sicilien, känd för sin grymhet.
Fjärde artikeln.
1. Gratiani dekreter. Dekretaler
kallades den del af den romerska
kyrkolagen, hvilken särskildt
innehåller ansedda biskopars och
framför allt de romerska biskoparnes
(påfvarnes) svar på till dem ställda
frågor af kyrkorättslig natur. Flere
samlingar af sådana svar, verkliga
eller förfalskade, hade utgifvits.
Munken Gratianus i Bologna
utgaf omkring år 1150 en sådan
samling, fullständigare än någon förut
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
