- Project Runeberg -  Bel Ami /
25

(1946) [MARC] Author: Guy de Maupassant Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEL AMI

25

Duroy vågade inte säga ett enda ord. Han såg
emellanåt på sin bordsgranne, vars runda barm
tjusade honom. En diamant, fasthållen av en guldtråd,
hängde i hennes örsnibb, som en vattendroppe, som
glidit ner på huden. Gång på gång sade hon något,
som framkallade ett småleende på allas läppar. Hon
besatt en lustig, godmodig, oväntad kvickhet, ett
slags gamänghumor, som ser saker och ting utan
oro och bedömer dem med en lätt och välvillig
skepsis.

Duroy letade förgäves efter någon komplimang
att säffa henne, och när han ingen fann, ägnade han
sig åt dottern, höll faten åt henne och fyllde på
hennes glas. Barnet, som var mycket allvarligare än
modern, tackade med allvarlig röst, böjde litet på
huvudet och sade: — Ni är mycket älskvärd, min
herre! Och hon åhörde med fundersam min de vuxnas
samtal.

Middao-en var^mycket god, och alla voro förtjusta.
Herr Walter åt som en varg, sade ingenting och
sneglade under glasögonen på de rätter, man bjöd
honom. Norbert de Yarenne höll honom stången
och spillde emellanåt sås t>å skjortbröstet.

Ansiktena började blossa, och rösterna blevo
hög-ljuddare. Då och då mumlade betjänten i gästernas
öron: — Corton — Chäteau-Laroze?

Duroy hade funnit Corton efter sin smak och lät
för var gång fylla på sitt glas. En utsökt belåtenhet
vaknade till liv inom honom, en varm glädje, som
steg upp från magen till huvudet, spred sig i hans
lemmar och genomträngde hela hans varelse. Han
kände sig uppfylld av ett fullständigt välbefinnande
till kropp och själ. Och han kände lust att tala, göra
sig bemärkt, åhörd, uppskattad såsom de män, till
vilkas obetydligaste yttranden man lyssnade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:40:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/belami/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free