- Project Runeberg -  Bel Ami /
69

(1946) [MARC] Author: Guy de Maupassant Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEL AMI

12-3

—• För tusan! Det var gott! utbrast Forestier.
Och de åto långsamt, njutande av det fina köttet
och de saftiga grönsakerna som av en kräm. Duroy
fortsatte: — När jag älskar en kvinna, försvinner
hela ’världen omkring henne.

Fru Forestier mumlade med sin vanliga min: —
Det finns ingen lycka, som är jämförlig med den
första handtryckningen, då den ene frågar: »Älskar
du mig?» och den andra svarar: »Ja, jag älskar dig».

Fru de Marelle, som just tömt sitt
champagneglas i ett enda drag, utbrast glatt, i det hon satte
ner det: •—-Jag är mindre platonisk av mig. Alla
brusto i skratt och instämde med strålande ögon i
detta yttrande.

Forestier frågade i allvarlig ton: — Denna
uppriktighet hedrar er och bevisar, att ni är en praktisk
kvinna, men törs man fråga, vilken herr de Marelles
åsikt är?

Hon ryckte långsamt och oändligt föraktfullt på
axlarna och svarade kort: — Herr de Marelle har
ingen åsikt därvidlag. Han har ingenting annat än . .
än ... avhållsamhet.

Och sedan kiev samtalet ned från de upphöjda
teorierna om kärleken till slipprigheternas
blomstrande trädgård.

Fru de Marelle sade dem med en naturlig
djärvhet, som nära nog verkade utmanande, fru
Forestier med en förbehållsamhet, en blyghet i tonen, i
rösten, i leendet, i hela sin hållning, som, ehuru de
tycktes mildra, i stället underströko de djärvheter,
som gingo över hennes läppar.

Forestier, som nu låg på kuddarna och åt och
drack och skrattade utan avbrott, kastade då och då
fram ett så vågat eller oförblommerat yttrande, att
kvinnorna kände sig chockerade av formen och för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:40:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/belami/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free