- Project Runeberg -  Bel Ami /
138

(1946) [MARC] Author: Guy de Maupassant Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

GTJY DE MAUPASSANT

min lilla Clo, klargör min belägenhet för dig,
klargör riktigt för dig, vad jag är. 0, om jag endast
hade kunnat gifta mig med dig, vilken lycka! Men
du är gift. Vad kunde jag göra? Tänk efter, tänk
efter! Jag måste skaffa mig en ställning i världen,
men det kan jag inte göra, så länge jag inte har ett
riktigt hem. Om du visste! . . . Det har givits dagar,
då jag känt god lust att döda din man . . .

Han talade med sin dämpade, beslöjade röst, en
röst som klingade som musik.

Han såg två stora tårar långsamt tillväxa i hans
älskarinnas stirrande ögon och sedan rulla över
hennes kinder, medan två andra bildade sig innanför
hennes ögonlock. Han mumlade:

— O, gråt inte, Clo, gråt inte .. . jag bönfaller
dig därom. Du kommer mitt hjärta att brista.

Då gjorde hon en ansträngning, en stor
ansträngning att vara värdig och stolt och frågade med av
snyftningar halvkvävd röst: -—- Vem är det?

Han tvekade en stund, men så förstod han, att
det var nödvändigt.

-— Madeleine Forestier.

Fru de Marelle darrade i hela kroppen, men
förblev tyst och tycktes vara så försänkt i tankar, att
hon glömt honom, som låg för hennes fötter.

Och två genomskinliga tårar bildades utan
avbrott i hennes ögon, föllo och framträdde åter.

Hon reste sig upp. Duroy gissade, att hon
ämnade avlägsna sig, utan att säga ett ord, utan
förebråelser och utan förlåtelse, och det kom honom att
känna sig sårad, förödmjukad i djupet av sin själ.
För att hålla henne kvar grep han tag i hennes
kjolar, som han drog åt om hennes runda lemmar,
och han kände, hur hon spände dem för att göra
motstånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:40:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/belami/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free